Politiker bör nomineras och väljas på deras ämneskunskap och kompetens
Den traditionella tolkningen av demokrati bygger på att medborgarna har så goda och likvärdiga kunskaper att samhället därför kan styras av amatörer. Men i modern tid, framför allt under 2000-talet har samhället blivit mer kunskapsintensivt och specialiserat. I dag ställs det allt högre kunskapskrav på beslutsfattarna och verksamhetsledarna i näringslivet. Men i regioner och kommuner styrs politiken fortfarande av amatörer som saknar den rätta kompetensen för att utveckla välfärden.
”I regioner och kommuner styrs politiken fortfarande av amatörer som saknar den rätta kompetensen för att utveckla välfärden.”Bertil Larsson
I min erfarenhet från olika branscher såsom industriarbetare, statstjänsteman i 13 år inom kontrollverksamhet, företagsledare i 12 år inom internationell koncern samt lokalpolitiker med 4 år som vice ordförande i kommunstyrelse har jag noterat allvarliga brister i offentlig verksamhetsstyrning.
Ledare för offentlig verksamhet måste lära av den privata konkurrensutsatta marknadsekonomin för att kunna överföra sin erfarenhet och kunskap, såväl bra som dålig, till offentlig skattefinansierad verksamhet.
För att förstå vad som är nyttig kunskap krävs erfarenhet från det privata näringslivet. Den som saknar denna erfarenhet har därför inte heller rätt kompetens för att inse vad som är viktigt att tillföra offentlig verksamhet. Därför borde alla offentliga chefer krävas ha erfarenhet från ledarskap i privat sektor så att de inte bygger sitt ledarskapet på felaktiga uppfattningar och förutfattade meningar som sedan vilseleder verksamheterna.
Vid förändringar i offentliga sektorn saknas ofta kvalitativa uppföljningar och bra analyser. Utan sådana går det inte att avgöra om förändringarna fått avsedd effekt. Påfallande ofta används i stället effektiviseringar som en täckmantel för besparingar och neddragningar, vilka naturligt nog leder till försämrad medborgarservice.
Politikerna, å sin sida, saknar ofta insikt och kunskap om de ämnesområden de är valda att besluta över. De saknar därför möjlighet att konstruktivt ifrågasätta och värdera förvaltningschefernas och tjänstemännens förslag till åtgärder. Följden blir att de inte kan leva upp till det förtroende väljarna givit dem.
Politiker bör nomineras och väljas på deras ämneskunskap och kompetens. Där har partierna ett stort ansvar för att förändra nomineringsarbetet till sina toppkandidater. Allt för att säkerställa att rätt kompetens finns hos dem som ska hantera våra skattemedel så att resursutnyttjande blir det bästa möjliga för medborgarna.
Ett vanligt exempel på dessa tokigheter är att beslut i budgetfrågor fattas av kommunalråd som inte ens förstår grundläggande ekonomi. Ett annat sorgligt, och aktuellt exempel, är när tunga beslutsfattare i vårdfrågor aldrig har arbetat inom vårdsektorn.
Bertil Larsson, partipolitiskt obunden
