Ovanligt civilkurage
Att Johan Sigvardsson gick emot Rubin, och satte sig emot en försäljning av Tefab, var ju det primära skälet till Rubins agerande och inget annat. Ty den som går emot Rubin, kommer han att straffa på ett eller annat sätt. Att han inte kunde sitta kvar de nio månader, som återstod innan fusionen, framstår annars som obegripligt. Rubins nonsensargument, om att han (Sigvardsson) ”är välutbildad och duktig, så det är väl bra, att han får söka sig nya utmaningar” framstår som väldigt okänsligt och cyniskt. Att dessutom göra sig av med en omvittnat duglig och kompetent chef, framstår som ett slöseri med resurser, som kommunen knappast har råd med. Det var ytterst modigt av Christine Stafström (MP) och Anita Widerberg (S), att ta bladet från munnen och anmäla den styrelse de sitter i, till rättsliga myndigheter.. Sådant civilkurage, är ytterst ovanligt i sådana här sammanhang.
Rubin verkar ha gått i den fälla, som så många andra före honom. Nämligen att berusas av makt. Är det möjligtvis endast nästa val, som kan stoppa honom, eller?
Robert Bratel