Missförstånd om lärlingsutbildningar

Jag vill respondera och reda ut en del missförstånd i din insändare angående lärlingsutbildningar. Flera länder med lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige, som Tyskland och Danmark, har ett utbyggt lärlingssystem. Lärlingen får en lärlingsutbildning, med kollektivavtalsreglerade löner och utbildas samtidigt i ett yrke. Detta är en väg för unga att få tidig kontakt med en arbetsgivare som genom sitt engagemang kan introducera lärlingen i arbete som skräddarsys efter företagets behov. Vilken arbetsgivare investerar tid och pengar under lång tid för att sedan byta ut lärlingen, så som MK skriver?! Inte särskilt troligt. Detta är en win-win situation.

Alla elever på gymnasiet ska inte behöva läsa in högskolebehörighet, alla elever är inte blivande akademiker. Därför behövs de yrkesinriktade lärlingsutbildningarna som ett komplement till studietrötta och mer praktiskt inriktade elever. Målsättningen är att ingen elev ska hoppa av sin gymnasieutbildning.

För att underlätta för unga vuxna, som redan hoppat av sin gymnasieutbildning, vill Folkpartiet erbjuda en ny möjlighet att komplettera med det gymnasiala lärlingssystemet upp till 26 år. Detta skulle betyda mycket för unga vuxna som aldrig fullföljt sina gymnasiestudier. Detta är inte kopplat till någon försörjningsskyldighet för föräldrarna!