Melle och HSB-husen

Häromdagen ringde det i dörrklockan och utanför stod Melle. Han ville komma in och diskutera en sak Det fick han givetvis. När Melle vill diskutera en sak blir det för det mesta en monolog.

Han slog sig ner i soffan i vardagsrummet och det dröjde inte länge så hade han en kaffegök stående framför sig. Ni tror kanske att Melle är alkis – långt ifrån. Han är nästan absolutist men en kaffegök räknas inte i detta sammanhang. Alltnog. Efter första klunken la han av:

"Hör nu på. Förra gången jag var här, pratade vi om de där HSB-husen på Hamngatan som inte skall byggas efter byggnadsnämndens nej eftersom de fattades nödvändiga parkeringsplatser. Jag har gjort en undersökning – en risörtsch som dom brukar säga nu för tiden och hittade flera begravda hundar.

Först som sist: HSB vill inte bygga dessa hus. De har kommit underfund med att det hela skulle bli en ekonomisk flopp.

Suget efter insatslägenheterna var minst sagt underkylt och för butikerna obefintligt. För de 60 lägenheterna fanns ett femtontal, icke avtalsbundna, intressenter. Tacka för det med tanke på vad lägenheterna skulle kosta. För en liten etta fick man hosta upp omkring miljonen med cirka 5000 spänn per månad. Vad de större lägenheterna gick på vågar man inte tänka på. Och då hade man ännu ingen uppställningsplats för sin bil. Eller resonerade HSB som så: Den som köper en lägenhet hos oss har ändå inte längre råd att hålla sig med bil. Nu gällde det bara att hitta ett skäl och dra sig ur denna mindre lustiga affär. Och det gick vägen genom att skippa garaget och reducera p-platsantalet så kunde byggnadsnämnden inte ge byggnadslov. Eftersom man inte får byggnadslov får HSB tillbaka sin köpeskilling och deras utgifter stannar vid planeringskostnaderna som är en avdragspost vid nästa deklaration.

Och det blev byggnadsnämnden som skulle sitta där med Svarte Petter. Vårt kommunalråd svalde agnet med hull och hår."

Sa Melle och tömde sin kaffegök.

Heribert Kaltenbrunner