Kriminalvården är en del av det demokratiska Sverige
Kriminalvården arbetar intensivt med att hantera det mycket ansträngda beläggningsläge myndigheten sedan ett par år befinner sig i. Konkret innebär det att alla våra anstalter och häkten har en beläggning på över hundra procent. För häktet i Trelleborg i ligger vi i dag på 105 procents beläggning. Trängseln på anstalter och häkten påverkar arbetsmiljön för våra anställda och det så viktiga återfallsförebyggande arbetet för de som är intagna. Kriminalvården behöver därför både bygga ut och bygga nytt runt om i landet, det gäller även här i Skåne. Trots att trygghetsfrågor återkommande toppar listorna över medborgarnas viktigaste frågor, så noterar jag att många verkar hålla med om att landet behöver fler fängelser – men inte just där man själv bor. Det finns säkert flera individuella skäl till varför Fängelsefritt Trelleborg inte vill ha en anstalt i kommunen. Man framför bland annat argument som rör jordbruksmark eller risker för ökad trafik och kriminalitet. Från Kriminalvårdens sida handlar det om att genomföra vårt uppdrag – verkställa straff, göra landet säkrare, och att lösa ut detta viktiga samhällsuppdrag med respekt för att vår verksamhet finansieras av skattebetalarna. Vi är en del av samhällets infrastruktur – en del av trygghets- och välfärdssamhället. Kommuner både i norr och söder behöver vara öppna för att Kriminalvården etablerar sig där. Det ingår i att bo och leva i det demokratiska Sverige.
Idén från insändarskribenten, att i stället för en stor anläggning i Trelleborg bygga flera små anstalter är något som vi länge arbetat efter. Många små enheter runt om i landet var tidigare en framgångsrik modell för svensk kriminalvård. Men tiderna förändras och så även vår inriktning. Vi går mot större anstalter där just effektiviteten, som insändarskribenten själv tar upp, är det mest angelägna skälet. Både våra intagnas behov och lagstiftningen har ändrats. Kriminalvården måste anpassa sig till denna förändring för att kunna fortsätta bedriva ett effektivt återfallsförebyggande arbete. Större och modernare kriminalvårdsanläggningar behövs också för att möta skattebetalarnas högst rimliga krav på effektivitet.
”Osäkerheten, kanske rädslan, för ett nytt fängelse i hembygden är till viss mån förståelig. Vi människor är ofta oroliga för det nya.”Andreas Wallin
Osäkerheten, kanske rädslan, för ett nytt fängelse i hembygden är till viss mån förståelig. Vi människor är ofta oroliga för det nya. Många orter i Sverige har både anstalter och häkten, som skapar arbetstillfällen och utvecklingsmöjligheter både för bygden och för den enskilde. Jag kan lugna trelleborgarna med att invånarna i Skänninge, Sala, Ystad, Vänersborg, Halmstad, Haparanda, Västervik, Tidaholm, Norrtälje, Härnösand och Kumla, för att nämna några av alla de orter som har ett fängelse i sin kommun, lever sina liv utan att förhålla sig så mycket mer till anstalten än att den finns där. För många skapar den dessutom försörjning och karriärmöjligheter.
Fängelsefritt Trelleborg vill att Kriminalvården exakt ska förutse hur en etablering av ett fängelse kan påverka huspriserna i Trelleborg, men det är många parametrar som påverkar priserna på bostäder i ett samhälle, som ränteläge, förväntningar, köpkraft, infrastruktur och inte minst arbetstillfällen. Det vi kan se från de orter där Kriminalvårdens anläggningar finns sedan många år är att de – precis som vi skriver på vår hemsida – inte brukar påverka huspriserna. I de kommuner där Kriminalvården redan finns, där vill man att vi ska stanna kvar, inte minst eftersom vi kan erbjuda långsiktigt säkra jobb.
Avslutningsvis, insändarskribenten ”En arg men lösningsfokuserad trelleborgare” frågar vad som är viktigast – kommunens välmående eller Kriminalvårdens ”samordningsvinster”. För mig är svaret att det inte råder någon konflikt här, de båda går att kombinera.
Andreas Wallin , häkteschef Trelleborg och Malmö
