Korkad debatt om förbud mot skattepengar i välfärden
Partiets utbud och ingenting annat gäller. Inte sällan lämnar socialisterna starkt förenklade eller direkt felaktiga argument när man hävdar ”lika för alla”-principen. Argumenten kan låta bra för den som inte tänker, men tål inte närmare granskning. Ett exempel är den korkade debatten om förbud mot skattepengar i välfärden! För mig visar den debatten att inte heller borgerliga politiker förstår hur man skall argumentera mot dumheterna. Dessutom visar det att socialistiska politiker är skickliga på att både vilja och kunna lura de väljare som applåderar snacket! Skickligt gjort, måste man säga, men knappast hederligt!
I inläggen i TA (den 9 november) märker man tydligt detta att Socialdemokraterna är övertygade om sin egen förträfflighet och att man inte vill att någon medborgare alls skall få avvika från den mänskliga fårskock man vill bestämma över. Att ha en egen uppfattning om hur man vill ordna för sig passar inte in i strikt kollektivism. Inte ens om det skulle bli billigare för samhället! Själv tror jag att (S) inte ens klarar av att tänka i de banorna.
Birgitta Almroth (S) avslöjar just genom uttalandet att hon är upprörd för att hon anser att skattepengar inte skall göda privata vårdgivare, att hon inte begriper ett dyft av hur en professionell upphandling av verksamhet skall gå till. För att också kunna ge kommunen en besparing, alltså. Eller åtminstone ingen ökad kostnad. Och läs förresten noga hennes sista fem ord i inlägget i TA (den 9 november) om att den enskilde visst skall få bestämma själv: ”så länge det är möjligt”. Underförstått alltså att (S) får bestämma hur möjligt det skall vara…
Vadå ”skattepengar göda”, Birgitta? Hur skiljer sig de kronor och ören som samhället betalar för vård från de andra utgiftskronor som samhället använder för att betala allt möjligt som man köper in eller låter utomstående utföra? Argumentet låter förvisso bra men är falskt i den meningen att det inte håller för granskning!
”Hur skiljer sig de kronor och ören som samhället betalar för vård från de andra utgiftskronor som samhället använder för att betala allt möjligt som man köper in eller låter utomstående utföra?”Lars-Olof Svedberg
Och Jan-Erik Andersson (S) blandar självklarheter om att mota bort kriminella med att felaktigt säga att kommunen inte skulle ha kontroll över den verksamhet man enligt lag har att sköta. Helt bortsett från att tanken med LOV även är att intressenter måste kunna locka till sig ”kunder/brukare” så förstår Jan-Erik, liksom Birgitta, inte heller hur en lyckad upphandling måste gå till! Jan-Erik tror tydligen dessutom att det vid en upphandling räcker att lägga lägsta pris enligt LOU. Det är kanske rätt med en genomsnittlig politikers kunskap. Men visar en avgrundsdjup okunnighet om hur ett anbudsunderlag måste utformas och efter antagande följas upp för att ge såväl valfrihet för den enskilde som minst oförändrad kostnad för samhället.
Det är nog inte lätt att vara politiker. Att vara ansvarig för att driva ett företag är inte heller lätt. Men i motsats till politikern måste en chef i näringslivet ha kalla fakta framme inför ett beslut att upphandla tjänster, för att få behålla sitt jobb. Jag misstänker däremot att få politiker klarar av att analysera en kommuns ekonomi tillräckligt grundligt för att veta var gränsen går för att överhuvud taget alls lägga ut det man kan göra själv, på entreprenad. För om man inte får någon fördel, ekonomiskt, valfrihets-, kunskaps- eller kapacitetsmässigt skall man naturligtvis helt enkelt inte göra det!
Lars-Olof Svedberg
