Kd sätter barnen främst

Barnet och dess behov av föräldrar är utgångspunkten för kristdemokratisk familjepolitik. Alla barn behöver och har rätt till både mamma och pappa.

Varje barn behöver en mamma och en pappa som finns tillgänglig även om man av olika skäl inte kan ha en vardaglig relation. Att det skall finnas en pappa till ett barn är en självklarhet. Det är ju ändå så att ett barn måste ha en manlig förebild. Att lesbiska skall få rätt till insemination anser jag vara ett egoistiskt tänkande av stora mått. Här tänker man bara på sig själv i första hand och inte på barnet.

Naturligtvis finns det barn även i dag som inte får möjlighet att utveckla en relation med sin biologiska pappa eller mamma. Men detta får inte användas som argument för att medvetet göra barn faderlösa.

Barn har grundläggande rättigheter gentemot sina biologiska föräldrar och föräldrarna har skyldigheter gentemot sina barn. Detta ansvarsband ska staten definitivt inte luckra upp, utan göra allt för att värna.

Det är lagstiftarens uppgift att så lång som möjligt tillgodose barnets behov på den punkten. Den nya lagen som tillåter insemination för lesbiska går åt rakt motsatt håll. Därför röstade vi kristdemokrater emot den.

Kristdemokraternas ställningstagande rör uteslutande barns basala rätt till behov av både mamma och en pappa. Tyvärr har detta barnperspektiv helt gått förlorat i debatten.

Det är uppenbart att barnperspektivet endast plockas fram när det passar och är politiskt korrekt. Men det är att förfuska barnkonventionens syfte.

Och i vilka andra frågor som rör barn skulle Riksdagen köra över tunga remissinstanser som Barnombudsmannen, BRIS, Socialstyrelsen och Familjerättssocionomernas riksförening?

Det är bara att beklaga att samtliga riksdagspartier beslutat att pappan till barn i vissa fall inte behövs eller ens är önskvärd.

Så var det med den jämställdheten.

Jan-Erik Larsson, kd