Inte pittoreskt med en väg full av hålor
Två saker är uppenbara med vår väg. Dels att det ständigt uppstår nya hålor oavsett metoderna att få bort dem, särskilt i samband med våt väderlek. Dels att det den här gången var en ny metod som användes. Jag var inte hemma vid tillfället för ”jordbävningen” men när jag kom hem med bil så reagerade jag på att något nytt var gjort med vägen. Den var ovanligt hård och jämn, så någon ny metod hade ju uppenbart använts.
Vid varje tillfälle vägen är vidgjord så dröjer det ett tag tills man får köra slalom mellan hålorna och till slut blir det direkt störande, som det ånyo blivit nu. Att vägen växer på höjden någon centimeter varje år är också troligt. Om detta är medvetet eller ej vet jag inte, detta påverkar såklart avrinningen från vägen.
När jag läser om diskussionerna kring vad och vilken metod som använts så kan jag konstatera att något är gjort som inte gjorts tidigare. Även om jag bor en bit från vägen känns det lite oroväckande.
Jag har samma förslag som sist jag pratade med kommunens ansvarige och det är att asfaltera vägen. Det är inte pittoreskt med en väg full av hålor.
Boende på Alfågelgränden sedan dryga 30 år
Svar direkt: Åtgärden av vägen gjordes genom väghyvling och vältning, ett tillvägagångssätt som är normalt vid underhåll av grusvägar och som historiskt även använts vid åtgärder i Alfågelgränden. Vi har grusvägssträckor, en av dem Alfågelgränden, som är svåra att komma till rätta med genom hyvling och vältning. Man kommer under våren att låta utföra särskilda utredningar gällande problematiken på dessa sträckor. Man kommer bland annat att titta på dagvattenproblematiken, status på väguppbyggnad och väglut. Man kommer även att titta på möjligheten att asfaltera de specifika sträckorna. Utredningarna ska mynna ut i åtgärdsförslag för sträckorna och ska utgöra grund till framskrivande av beslutsunderlag.
Kristoffer Tonning, avdelningschef stadsmiljöavdelningen, teknisk serviceförvaltning
