Hur skall BUP överleva utan vårdval?
Regionfullmäktige röstade i januari 2020 igenom att Vårdval BUP ska införas inom Region Kronoberg. Det ger privata vårdgivare möjlighet att ansöka om att få bedriva verksamhet inom Vårdval BUP. Ett vårdval innebär att det är familjerna som bestämmer vilket företag som de vill få vård av, om företaget följer de villkor som regionen har satt upp. Inom Stockholm finns redan vårdval för barn och unga med lättare och medelsvår psykisk ohälsa. I Skåne blev det vid omröstning under våren ett nej, då alliansen inte fick stöd av Sverigedemokraterna. Det regionala tillgänglighetsteam som istället skulle bistå ordinarie personal på BUP har 1 år senare fortsatt inte blivit en verklighet.
Psykologer från Region Skåne refererade i Dagens Arena 200205 till att vårdval skulle gå emot hälso- och sjukhuslagen. Lagen säger att vården skall vara på lika villkor för hela befolkningen samt att den som har största behovet skall ges företräde för vården. Men i nuläget kan de geografiskt olika BUP teamen inte erbjuda samma vård, och den som har störst behov ges inte alltid företräde.
Socialdemokraterna ger i ett debattinlägg i Sydsvenskan 200204 en bild av att ett pågående utvecklingsarbete är på väg att vända situationen. Utvecklingsarbeten kräver dock tid att implementera, vilket är svårt i ett krisläge med fortsatta kötider samt brist på erfaren personal. Socialdemokraterna framför även att ett fritt vårdval skulle äventyra det gällande stoppet för hyrläkare. Dock betalas redan lön i samma storlek till anställda läkare som bemannar mottagningar med läkarbrist.
Från flera håll anges en oro för att privata vårdgivare skulle nedprioritera svårt sjuka patienter. Men ända sedan En väg in och Första Linjen startade upp 2013 har patienter med lindriga symptom kunnat få relativt snabb hjälp via Första Linjen, medan de med svårare symptom fått vänta i månader på hjälp av specialist BUP. Första Linjens mottagningar erbjuder hjälp vid lindrigare psykisk ohälsa hos barn- och ungdomar. En väg in bedömer vilka familjer som behöver ha kontakt med Första Linjen respektive BUP. Oavsett besvärens svårighetsgrad har vi, genom vårdgarantin, skyldighet att kalla patienten till ett första bedömningsbesök inom 30 dagar, varpå patienten ofta sätts på en väntelista för vidare hjälp. Kan en resursförstärkning till BUP inte tillskapas skulle det ha bättre effekt att kräva remiss för att komma till specialistmottagningarna.
I nuläget upphandlar BUP enbart isolerade insatser, såsom utredningar av autism och ADHD, ifrån privata aktörer. Detta skapar problem när patienterna sedan slussas tillbaka till BUP för uppföljning och behandlingsinsatser. Ett så kallat utökat vårdval skulle innebära att de instanser som hjälper BUP med utredningar skulle få utökat ansvar att förskriva och följa upp ADHD-medicinering. Nackdelen med denna modell är att vanliga biverkningar till ADHD-medicin (såsom exempelvis tics, ångest och nedstämdhet) riskerar att misstolkas som psykiatrisk samsjuklighet och hänvisas till BUP för behandling. Det behövs därför ett samlat omhändertagande.
Sammanfattningsvis: Om vi inte inför fria vårdval behöver BUP mottagningarna ha tillgång till flera erfarna medarbetare för att kunna hantera det ökade patientinflödet och erbjuda kvalificerad barnpsykiatrisk vård.
Inför man ett fritt vårdval för patienter och tydliggör dessa mottagningars ansvarsområde skulle resultatet kunna bli att patienter får hjälpinsatser i tid samt en möjlighet att välja mellan ett större utbud av barnpsykiatriska mottagningar med olika inriktningar. BUP mottagningarna skulle med denna avlastning bättre kunna klara av sitt specialistuppdrag, och få möjlighet att koncentrera sig på dem som har störst behov av hjälp.
Stina Andersson,
överläkare (specialistläkare i barn-och ungdomspsykiatri) på BUP i Trelleborg.
