Hur är det möjligt?
Den här gången slutade funderingen med att jag tänkte ”Nej, detta kan jag bara inte förstå”. Det handlar så klart om beslutet som tydligen är taget av Mikael Rubin (M) ensam, om att köpa ut Johan Adolfsson från sin anställning som kommunikationschef i Trelleborgs kommun innan han ens börjat anställningen. Många blir frågetecknen när jag funderar över detta.
1. Så enkelt som det tydligen var för TA att ”kolla upp” Adolfsson på sociala medier och hitta något som kan anses som olämpligt uttalande där, borde det också ha varit för kommunens rekryterare att ”kolla upp” honom innan man kom överens om en anställning. Gör man inte det?
2. Har man inom kommunen hört talas om begreppet ”provanställning”? Jag har själv arbetat som chef i mer än tio år och gjort många rekryteringar. Det är inte en lätt uppgift, det är jag den första att erkänna. Men det finns sätt att skydda sig mot eventuella felbedömningar. Man kan träffa en person på både en och två intervjuer men det handlar dock bara om några timmar och det kan visa sig att man när personen börjar arbeta, upptäcker att det inte är rätt person man har anställt. Har man då använt sig av anställningsformen provanställning så kan man avsluta den utan att behöva göra några ekonomiska överenskommelser. Det är min skyldighet som chef att ”skydda” företagets pengar så att inte sådant ska behöva inträffa. Ett företag som det jag arbetar på, som också finansieras av skattepengar, skulle dessutom gå i konkurs om jag gjorde ett sådant här misstag. Men i kommunen kommer man undan med detta slöseri av skattepengar. För ”oss vanliga” är det en ofantligt stor summa pengar det handlar om. Den summan hade kunnat användas till förstärkning av personalstyrkan inom förskola, skola eller äldreomsorg där den så väl behövs, i stället för detta slöseri. Rubin talar ofta om att kärnverksamheten ska prioriteras. Hur förklarar han då att han kastar pengarna i sjön på det här viset?
3. Det var enligt uppgift i TA, Adolfssons initiativ att anställningen inte skulle påbörjas. Det har också hänt mig att någon jag anställt har ångrat sig i sista sekund. Har de fått någon ekonomisk ersättning för det? Absolut inte! Snarare har personen ”svartlistats” av oss som arbetsgivare för att ha brutit ett ingånget avtal. Hur är det möjligt att Adolfsson ska få ersättning för att ha ångrat sig. Att det finns många i Trelleborgs kommun som röstar på SD måste han ju ha tagit reda på innan han tackade ja till sin nya anställning.
4. Hur är det möjligt att Mikael Rubin ensam kan ta detta beslut när vi lever i en demokrati? I min värld är ett brådskande ordförandebeslut något som kan tas när det är någon typ av krissituation där man inte kan vänta in den demokratiska processen, till exempel vid någon typ av naturkatastrof eller något liknande. Rätta mig om jag har fel.
Om det skulle vara så som S och L spekulerar om i TA (den 15 augusti), att det är SD:s påtryckningar som fått Rubin att ta detta brådskande ordförandebeslut blir jag riktigt rädd. Vilket blir nästa brådskande ordförandebeslut som Rubin tar när Petersén (SD) hotar med att inte stödja M och KD om han inte får som han vill? Lever vi i ett envälde? SD hade möjlighet att påverka beslutet om att anställa Adolfsson innan det togs. När beslutet är taget i demokratisk ordning så accepterar man detta. Så trodde i alla fall jag att demokrati fungerar. Man får vara med och säga vad man tycker och rösta men när majoriteten har sagt sitt får man acceptera det. Nej, det här kräver en bättre förklaring om jag den här gången ska kunna tänka att det finns säkert någon anledning till att politikerna (politikern i det här fallet) har känt sig ”tvungen” att prioritera på detta vis.
Mycket besviken kommuninvånare
