Humankapitalet och demokratin i Vellinge kommun

Jag var 16 år den sommaren jag hade mitt första arbete inom vården. Det var inom hemtjänsten och på mitt schema hade jag ett antal vårdtagare som skulle ha tillsyn, mat, mediciner och städning.

Farandes runt på moped lyckades jag klara uppgiften, om än med nöd och näppe när det gällde matlagningen förstås. Jag kommer särskilt ihåg en dam som var sängliggande i sitt rum innanför köket i sitt gamla hus. Hon brukade klaga på personalen, inget var bra och situationen var besvärlig. En morgon fick jag, efter en del överläggningar mellan personalen, på min lott att åka till henne vid lunch. Maten var förberedd, den skulle bara värmas.

Så fort jag kom in satte hon igång att klaga och maten var inte heller bra, det skulle vara ättiksås. Då gick jag in till henne och sa "Jaha, ättiksås kan jag verkligen inte laga, men om du säger hur man gör kan jag prova". Då blev hon helt tyst. Sedan låg hon och ropade ut receptet till mig i köket och det gick bra. Efter det var vi de bästa vänner. Hemtjänsten återvände jag ändå aldrig till efter den sommaren, för jag förstod att det inte finns en mer krävande arbetsplats än i någon annans hem.

När M-nämndens ordförande tillsammans med kommunledningen nyligen gav i uppdrag att ta fram planer för besparingar på 20 procent inom delar av äldreomsorgen, däribland den kommunala hemtjänsten blev det reaktioner.

Det är riktigt att vi har en framtida utmaning med en åldrande befolkning. Detta gäller även åldersfördelningen hos vårdpersonalen. All sjukvård bygger på mänskliga insatser, och om cirka tio år kommer pensionsavgångarna att överskrida andelen nyutbildade.

Sjukvårdssektorn kommer i framtiden med stor sannolikhet också att utsättas för konkurrens från andra områden i samhället, eftersom arbetsmarknaden som helhet har minskade ungdomskullar och stora pensionsavgångar. Jag vill se den ungdom som väljer att städa i hemtjänsten framför ett välbetalt jobb i IT-sektorn.

Att under dessa förutsättningar möta utmaningen med en åldrande befolkning med att säga upp personal, ändra till sämre scheman och störa arbetsron i fungerande personalgrupper tyder på både bristande respekt för humankapitalet, och en skrämmande brist på insikt för hur framtiden kommer att se ut. Alla rapporter tyder på att vi måste satsa på både rekrytering och arbeta i ett behållarperspektiv när det gäller vårdpersonal. Vellinge kommun gör tvärtom.

En annan allvarlig aspekt på detta givna "uppdrag", som för både personal och anhöriga har presenterats som 2006 års besparingar, är att de grundläggande demokratiska beslutsformer vi har i detta land, fullständigt har ignorerats.

Opposition eller inte, vi sitter i olika nämnder som förtroendevalda, i medborgarnas tjänst. Det är medborgarna som har makten, inte politikerna.

Slutligen vill vi med detta inlägg skicka en varm hälsning till äldreomsorgens personal i Vellinge, vi vet hur tufft det är på golvet. Försök stå på er och acceptera inte denna ogenomtänkta nedrustning!

Camilla Lindberg, fp, ersättare i M-nämnden, Vellinge