Exploateringsbeslut måste sättas i relation till alternativa lokaliseringar
Vi som föreningen har egentligen ingen åsikt om den globala handelns vara eller inte vara, men utifrån inläggets frågor vill vi försöka svara utifrån fängelseperspektivet.
I grunden handlar detta om vilken värld vi lever i. När allt funkar såsom handelskedjor, ekonomiska transfereringar, kriser som inte påverkar det globala flöden så går det oftast att förlita sig på andra länders kapacitet och önskan att sälja produkter på den svenska marknaden. Bevarandet av jordbruksmarken (framför allt den högklassiga) handlar till stor del dock om att ta hand om de resurser vi behöver för framtida kriser. Om vi lyssnar till vetenskapen är det inte fråga huruvida om dessa kriser kommer utan när.
Mänskligheten ställer om energisystem, från fossilfritt till förnybart, men det verkar gå långsamt. För långsamt. Detta medför att vi i allt större grad kommer behöva anpassa oss inför de kriser som väntar snarare än att vi kan stoppa dessa.
Enligt FN:s klimatpanel är säkrandet av matförsörjningen på en global nivå ett av de områden där vi kommer behöva agera för att förhindra svältkatastrofer. Redan nu kan vi se hur exempelvis brödpriserna springer iväg i flertalet länder till följd av Rysslands krig i Ukraina och effekterna av detta. I dagarna har det rapporterats om torka i Indien som kommit betydligt tidigare än förväntat. Klimatpanelen förutspår mer frekventa och svårare naturkatastrofer. Inför dessa behöver vi agera.
Jordbruksverket släpper vart femte år en sammanställning över kommunernas exploatering av jordbruksmarken. Skåne är den del av landet som har störst mängd högklassig jordbruksmark. Skåne är också den del som har högst grad av exploatering.
Under den senaste mätperioden (2016-2020) var Helsingborg den kommun i Skåne med högst andel bebyggd åkermark (84,5 hektar). Trelleborgs kommunledning har antingen redan fattat beslut om eller har indikerat ambitionen att besluta om exploatering av cirka 100 hektar av högklassig jordbruksmark, och kan därmed bli den ”värsta” kommunen i Skåne om inget annat förändras.
”Skåne är den del av landet som har störst mängd högklassig jordbruksmark. Skåne är också den del som har högst grad av exploatering.”Fängelsefritt Trelleborg
När resten av det politiska samtalet handlar om att öka den svenska livsmedelsförsörjningen (som vi visade i vårt tidigare inlägg) så väljer Trelleborgs lokalpolitiker att göra precis tvärtom.
”Trelleborgare” ställer frågan: Kan fängelsebyggande i till exempel Skegrie verkligen göra någon skillnad? Vi skulle vilja påstå att varje enskilt exploateringsprojekt kan ursäktas med att det i sig självt inte har så stor påverkan. Därför är Jordbruksverkets rapporter så betydande för det sätter in politikernas beslut i ett sammanhang. I vårt perspektiv måste därmed varje enskilt exploateringsbeslut också sättas i relation till alternativa lokaliseringar, både kommunalt och regionalt.
Det inte är möjligt att bygga exempelvis hus för trelleborgare i Kristianstad eller i Klippan, men ett jättefängelse saknar specifik förankring i Trelleborg och skulle kunna byggas på flera andra platser i Skåne. Därmed borde det vara självklart att om Trelleborg inte kan erbjuda icke-brukbar mark eller mark av sämre kvalitet än vad som nu är aktuellt så ska inte fängelset heller byggas här.
Ska vi förvänta oss att kunna handla mat från hela världen även i framtiden? För oss står detta inte i kontrast till ovanstående, det borde vara möjligt att både ha en fungerande global handel samtidigt som vi förbereder och anpassar oss i enlighet med IPCC:s rekommendationer för de klimatförändringar som onekligen kommer.
Johan Nordahl, Emelie Lindsjö, Mari Flink, Ingemar Clementson, Anna Gunnesson Björk, Magnus Andersson, Stefan Lindgren och Cecilia Andersson, för Fängelsefritt Trelleborg
