Ett slag i ansiktet på en hel yrkeskår

32 000 arbetslösa ungdomar ska alltså utbildas under ett år på 25 procent av arbetstiden och resterande tid vara ute i verksamheten. En utbildningstid på 25 procent under ett år, vad blir det för utbildning? Normalt inom sjukvård och äldreomsorg är det högskoleutbildning som gäller eller i vart fall gymnasieutbildning på någon vårdlinje. Vem ska hinna med att handleda dessa ungdomar? Redan i dag går vårdpersonalen på knäna och hinner knappt med det som måste göras. Ska man då avsätta minst 25-30 procent av sin arbetstid till handledning, vad blir det då av vården?

En gång, under 1950-talet, var hemtjänsten ett arbete som många hemmafruar ägnade sig åt sedan barnen vuxit upp. Min mamma var en av dessa många kvinnor i hemtjänsten. Då bestod hemtjänst av städning, handling och kanske matlagning och gärna lite sällskap till den äldre personen. Vårdbehövande gamla bodde på ålderdomshem eller sjukhem.

Förslaget är en nedvärdering och ett slag i ansiktet på de yrkesgrupper som är verksamma inom vård och omsorg. Offentlig verksamhet ska inte vara någon slags ”slasktratt” där man kan slänga in vilka personer som helst bara för att hyfsa arbetslöshetsstatistiken.

Löfven vill också inrätta 6 000 extratjänster i skolan. Dessa extratjänster ska besättas av långtidsarbetslösa personer i alla åldrar som i dag finns i Fas 3. Man reser samma invändning där. Vad kan dessa personer tillföra för kompetens till skolan? Vad skolan behöver är pedagogiskt utbildad personal, alltså lärare som kan ge våra barn en bra utbildning.

Lägg detta ogenomtänkta förslag där det hör hemma – i papperskorgen!