Energi en framtidsfråga
Under ett normalår står vattenkraften för mer än hälften av elproduktionen i vårt land. Kärnkraften står för 30 procent. Dessa energislag kompletteras av vindkraft och kraftvärme som svarade för 17 procent respektive 4 procent av vårt elbehov år 2020.
Energitillförselns sammansättning har inte alltid haft detta mönster utan har förändrats över tid. Exempelvis har tillförseln av olja och oljeprodukter minskat med mer än hälften sedan 1970. Nettoproduktionen av el har under samma tidsperiod ökat avsevärt.
Schweiz, Island och Sverige är de länder som har lägst andel fossila bränslen i elproduktionen inom EU. Således kommer endast en liten del av elproduktionen från förbränning av fossila bränslen. Gemensamt för dessa länder är att vattenkraften utgör en stor andel. De länder som har högst användning av fossila bränslen är Polen, Mexiko och Australien.
Sverige har goda förutsättningar för vindkraft, inte minst har vi en lång kust där vindarna är starka. Förr i tiden var väderkvarnar en vanlig syn runt om i vårt land och vid förra seklet beräknar man att det fanns 2 000 väderkvarnar i vårt land. Nu är vindkraften på väg tillbaka, men i en helt annan form. Anledningen är att vindkraften är förnybar och är en av lösningarna när det gäller att ersätta fossila bränslen för elproduktion och minska utsläpp för klimatgaser.
Produktionskostnaderna för vindkraftverk har sjunkit så i dag är den konkurrenskraftig utan subventioner. I vårt grannland Danmark beräknas mer än en tredjedel av all elproduktion komma från vindkraften och det är den högsta andelen i världen.
”Produktionskostnaderna för vindkraftverk har sjunkit så i dag är den konkurrenskraftig utan subventioner.”Karin Bengtsson
Händelser i vårt liv gör sig ständigt påminda och nyligen kom vi ihåg terroristattacken den 11 september 2001 på det civila tvillingtornen på World Trade Center som medförde mycket lidande och bekymmer med närmare 3 000 som förolyckades.
Femton år tidigare inträffade kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Norra Ukraina som också fick följder för hela norra halvklotet. Det uppskattas att 200 000 människor fick evakueras från området och staden Pripjat, i storlek som Trelleborg, fick evakueras för gott. Hur många människor som skadats eller avlidit senare är okänt. Under senare år har den havererade reaktorn fått ett nytt hölje och fortfarande kan delar av strålningen gå ut genom betong och stål. För tio år sedan skedde Fukushimaolyckan i Japan som har grund i en jordbävning utanför Japans kust och närmare 20 000 människor dog omedelbart. Detta haveri liksom Tjernobyl medförde att närmare 200 000 människor fick evakueras från sina hem.
Kärnkraftsanläggningar är dyra att bygga och i dagens samhälle är det säkert svårt att få ihop en bra ekonomisk kalkyl. Därtill kan man lägga säkerhets- och avfallsproblemen som också måste lösas, liksom placeringen.
Energimyndigheten skriver i sin sammanfattning för år 2020 att vårt land hade ett elöverskott som vi exporterade och vindkraften är en del av elproduktionen som medför att vårt överskott ökar och utbyggnaden pågår.
Karin Bengtsson
