Annons
Insändare

Det tjatas om integritet till höger och vänster - men vi som sköter oss har inte tillfrågats

Med tanke på den omfattande brotts-serie som TA just nu och så passande presenterar: Häromnatten cyklade jag och min hustru, Anna-Karin, ganska sent hem över Ljungen – från Falsterbo till Höllviken.
Publicerad 13 augusti 2021
Detta är en insändare i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Varför ökar otryggheten, frågar sig insändarskribenten Sigge Hansson.
Varför ökar otryggheten, frågar sig insändarskribenten Sigge Hansson.Foto: Trond Reidar Teigen

Vi cyklade givetvis på gamla järnvägen och som sedan några år tillbaka är upplyst men det vilar numera en ganska stark oroskänsla, när man cyklar där ensamma mitt i natten och …

varför har det blivit så här?

Annons

För ett tjugotal år sedan cyklade vi minst lika ofta på samma cykelväg och fanns ingen belysning men aldrig att vi någonsin kände någon speciell oro.

Där ligger skillnaden jämfört med i dag och jag påminde Anna-Karin där ute i mörkret härom natten om att ”egentligen vara på fel plats vid fel tillfälle …”.

Inget hände dock men när jag dagen efter ”gick igenom skånsk media” och såg ”Vad som hänt medan du sov” – Ja, där är det snart sida upp och sida ner. Vår oro där över Ljungen var nog ändå aningen befogad.

Tänk, vilken skillnad på bara några år och blickar vi in i städerna – ingen ”normal” människa vågar sig väl ut i gränderna efter mörkrets inbrott och långt mindre i parkerna.

En park med fågelliv borde ju vara en rofylld plats och så var det ju också sett tillbaka bara något tiotal år. I dag får du ”skylla dig själv” om du är så omdömeslös att du passerar genom en stadspark i mörkret och oavsett upplyst eller ej.

Man vågar snart ingenting där ute i samhället och man kan snart heller inte lita på någon. Bara att möta någon okänd där ute i mörkrets ensamhet gör att man numera är ordentligt på sin vakt.

Vad görs då åt denna otrygghet och vad har vi väl för lagar som styr, om nu någon skulle omhändertas efter ett simpelt brott där ute i mörkret?

Följer man med i massmedia – då görs ju snart inget åt att vi ”normala” människor känner denna otrygghet. Det monteras inte upp kameror i den mängd som krävs och det tjatas där om integritet till höger och vänster men vi som sköter oss och enbart söker trygghet - är vi förhörda, gällande denna integritet?

Blir någon ertappad för ett rån eller för någon misshandel i anslutning till ett sådant – ja, handlar det inte om villkorlig dom så handlar det om rabatterade straff och kan det finnas något dummare i världens alla lagböcker än att man utdelar ett rabatterat straff?

Rabatt erhåller någon som är trogen. Vad det är man erbjuder dessa kriminella?

Annons

Jag hoppas inte att ”tåget har gått” men jag delar många invånares uppfattning om att snart nog är allt försent och det borde ha gjorts något av denna uppfattade otrygghet ute i vårt samhälle redan "i går”.

Sigge Hansson

Annons
Annons
Annons
Annons