Det bidde ingenting!

Vid den här tiden hör det som bekant till saken att vara snäll och givmild. Samt visa uppskattning. Lite mysig tomtestämning, alltså. Inte minst gäller detta arbetsgivare som till julen ofta har för vana att tacka sin personal för ett väl utfört arbete. Så bjöd till exempel Anitra Steen sin personal på ett hejdundrande kalas i mångmiljonklassen, och förklarade att man måste visa uppskattning! Hedervärt! Nu behöver man dock inte ta i på det här sättet. Man kan till exempel som Vuxenskolan i Trelleborg bjuda på en liten jultallrik (tack Håkan!) samt underhållning med god stämning som följd. Svårare är det inte.

Och nu till gymnasiets värld. Hur tackar arbetsgivaren här för väl utfört arbete? Det är ju som bekant så i skolans värld att det är lärarna som utför det arbete för vilket skolan är till och det borde ju vara logiskt med lite uppmuntran. Vilken uppmuntran får då lärarna till jul? Svar – ingen alls!

Alla resurser går nämligen till uppbyggnad av det som av någon anledning kallas spjutspetsskolan. Med kurser och fina middagar som satsas på dem som är lite förmer än oss andra. De kallas processledare och programutvecklare, och då blir det, som vårt kära kommunalråd Ahl sa i tv, inget över till lärarna. Suck! Säg förresten den elev som i framtiden kommer att minnas sin programutvecklare!

Och lärarna då? Vad bidde det av satsningen på dem? Det bidde inte ens en tumme, mäster skräddare. Det bidde ingenting! Och den sedvanliga jullunchen, visserligen i skolans matsal och inte i Smyge, men ändå. Borta, mäster skräddare! Kvar är en tallrik gröt men vill man som ett annat fattighjon anhålla om den, så måste man anmäla detta till sin programutvecklare! Tänk om skolan satsade för många risgryn på lärarna! Hemska tanke!

Slutligen önskar jag min arbetsgivare en riktigt god jul – med riktigt dåligt samvete! Det är du värd!

Ulf Persson, Komvux

Före detta Bäh!