Den man älskar agar man!

Tyvärr är misshandel av kvinnor i det egna hemmet allt för vanligt. Under 2008 anmäldes 25 816 fall av misshandel på en kvinna 18 år och äldre, av dessa utfördes 18 975 av en person som var bekant med offret. I 15 100 av fallen skedde övergreppet inomhus.

Under perioden 1990-2004 dödades i genomsnitt 17 kvinnor varje år av en man som de vid brottstillfället hade eller hade haft en nära relation till, det vill säga make, sambo, fästman eller pojkvän. Denna siffra står för nästan hälften av alla fall av våld med dödlig utgång för kvinnor. Antalet har sjunkit sedan början av 1970-talet, men det tragiska är att det i nära hälften av fallen finns tidigare polisrapporter eller domar om hot och i 40 procent av fallen finns uppgifter om tidigare våld. Detta innebär att samhället hade en chans att förändra utgången, en chans att rädda liv men man misslyckades.

Även om det är ovanligt med vittnen i dessa brott så är det oftast kvinnans och mannens barn som är vittnen. Säkerligen har de även tidigare fått vittna dessa övergrepp, dock då utan dödlig utgång. Vad har samhället för skyldigheter mot dessa barn, som också är offer?

I en studie av Alridge & Brown från 2003 identifieras ett antal riskfaktorer. Dessa riskfaktorer är viktiga att känna till för att effektivt kunna arbeta förebyggande mot det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer. I detta arbete spelar kommunerna en viktig roll, genom socialtjänsten och dess möjlighet att på olika sätt hjälpa utsatta kvinnor att lösa sina problem med ekonomiskt stöd och boende.

Det är också viktigt med ett fungerande juridiskt skydd, även om möjligheten till besöksförbud finns så bryts det ofta. Det är därför viktigt med andra skydd för kvinnan.

Ett sådant skydd kan vara vi andra. Vi som kan se varningssignalerna, vi som kan finnas där och stötta. Stötta vägen ur ett destruktivt förhållande, finnas där hos polisen för att göra en anmälan, finnas där under rättegången. I en relation ska man känna sig älskad, i en relation ska man vara trygg.