Brukare, missbrukare och andra sjuka människor!

I övrigt har vi en ganska föråldrad och skrämmande syn på allt som rör narkotikamissbruk. En väldigt naiv tro på ett narkotikafritt samhälle, en så kallad nolltolerans. Det går naturligtvis att göra saker bättre... men! Då måste vi nog framförallt ändra synen på vad ett beroende är och innebär. För som det nu är i Lund, att människor stängs av och slängs ut från en livsviktig behandling, på grund av att man har en substans av ett annat läkemedel i kroppen, är ju helt befängt. Det visar bara en intolerans, som inte leder någon vart utom möjligtvis till ond, bråd död. Tänk tanken om det skulle användas inom andra områden? Exempel 1: Diabetes typ II. Du ska inte få insulin om du äter exempelvis, tårta, kakor eller annat godis. Exempel 2: Rökare, och drabbad av lungcancer. Det blir ingen cellgiftsbehandling eller annan hjälp förrän du slutat röka. Gäller även emfysem med mera. Du får inga mediciner och måste sluta röka först. Och vi kan fortsätta med andra sjukdomar som vi så att säga har "åsamkat oss själva". Är det inte dags att visa varandra respekt, oavsett sjukdom eller beroende? Jag menar, vi kan sälja alkohol till vem som helst och dessutom ta bra betalt, inte minst åt staten. En alkoholist kan, även om det inte är bra, bota sin ångest genom ett snabbt besök på Systembolaget, och förhoppningsvis bli abstinensfri. Men vill en narkoman stilla sin migrän med Treo-comp, eller en ångestattack med Sobril, ja då ska han straffas ut från den behandling, som med stor säkerhet är hans enda chans att leva ett någorlunda normalt liv. Ett liv utan kriminalitet, utan en ständig jakt på ett bättre mående, vilket är vad det egentligen handlar om. Visa mer kärlek, förståelse och framförallt respekt!