GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Bostadsrally för eget boende

De senaste tolv månaderna har villapriserna i vårt land stigit med över 17 procent. Slår man ut det över vårt avlånga land så är det genomsnittliga villapriset cirka 4 miljoner kronor.
Tommy Bengtsson skriver om orättvisor på bostadsmarknaden.
Tommy Bengtsson skriver om orättvisor på bostadsmarknaden.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Detta är en insändare i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Enligt fastighetsmäklarnas valuegards eller deras prisindex från mars 2021 så har villapriserna stigit med över 20 procent. I oktober 2010 införde Finansinspektionen, det så kallade bolånetaket som begränsade lånetaket till 85 procent, vilket får till följd att den som köper en bostad i vårt land måste ha en kontantinsats motsvarande 15 procent av bostadens pris. Vilket innebär att uppgången på villapriserna generellt har varit cirka 600 000 kronor.

En familj med 600 000 i inkomst innan skatt har således en bättre avkastning på sin fastighet än arbetet. Det är en farlig utveckling när det är bättre att bo än att arbeta. Uppgången på bostadsmarknaden innebär att inkomsten från värdestegringen av bostaden ger en bättre avkastningen för familjen jämfört med arbetsinkomsten på 600 000 kronor.

Det finns i dag många hushåll som inte har ekonomiska förutsättningar att ta sig in på dagens bostadsmarknad och det innebär på sikt att det ökar obalansen mellan hyresgäster och fastighetsägare. Denna förmögenhetsöverföring som pågår gör att de som hyr sin bostad får använda huvuddelen av sina pengar till hyran och kan inte i någon större utsträckning spendera medlen någon annanstans.

I dagens samhälle har vi fått en serie av kreditrestriktioner som till exempel bolånetak. Obegripligt höga kalkylräntor hos bankerna samt amorteringskrav som medfört att ett ungt par behöver ha höga inkomster och ett rejält sparande för att kunna köpa ett småhus eller bostadsrätt. Alternativet är en nyproducerad hyresrätt som har en hög hyra.

Vi får säkert leva med våra bostadsköer och bostadsbristen inte försvinner och att andelen av befolkningen som behöver någonstans att bo inte minskar samt att antalet nya bostäder inte ökar i tillräcklig omfattning.

"Det finns i dag många hushåll som inte har ekonomiska förutsättningar att ta sig in på dagens bostadsmarknad och det innebär på sikt att det ökar obalansen mellan hyresgäster och fastighetsägare."

På hyresmarknaden kan fastighetsägaren ta ut högre hyror för nybyggda hus för att byggnadskostnaden skall kompenseras. Det innebär att om fastighetsägare sparar på byggkostnaden så måste de sänka hyran. Således finns det inget incitament i dagens system för att bygga billigare. Om byggherrarna kunnat pressa byggkostnaderna men ändå ta ut marknadsmässiga hyror så hade fler förmodligen byggt. Det hade inneburit att fler byggt billigare vilket då skapat konkurrens på marknaden och fler hade kunnat få en bostad. Dessutom efterlyser fastighetsägarna förenklade planprocesser och förändringar i kommunernas markpolitik.

I en rapport som nyligen presenterades av HSB ”Kommunpolitiken och bostads- försörjningen” framgår det att staten behöver ta ett större ansvar. Man upplever att bostadspolitiken inte är anpassad mot grupper som har en svag ställning på bostadsmarknaden och märker det i en ökad omfattning på ungdomar som saknar resurser.

För att utjämna klyftorna mellan villaägare, bostadsrättsinnehavare samt hyresgäster så måste bostadsfrågorna kommer upp på den politiska dagordningen och en skattereform genomföras för att skapa neutralitet mellan boendeformerna. För att ytterligare utjämna klyftorna mellan de olika boendeformerna så skulle skattefria underhållsfonder för hyreslägenheter införas så att ägaren kan lägga undan delar av hyran till framtida underhåll utan att det beskattas som vinst.

Hushållens skuldsättning är hög och skulle priserna falla blir skulderna svåra att beta av och när vi inte har någon inflation kan det bli bekymmersamt.

Tommy Bengtsson, Beddingestrand i maj 2021

Läs mer