Bostäder måste byggas åt unga låginkomsttagare
Nyproduktionen av bostäder är dyrt och sällan något alternativ för ungdomar och låginkomsttagare. Det verkar som bostadsbyggandet är riktat till människor med pengar och inte till unga samt låginkomsttagare. Enligt uppgift från Boverket saknades över 600 000 bostäder för att få en balans på bostadsmarknaden år 2027. Under de senare åren beräknas att det ha tillkommit mellan 45 000 – 50 000 nya bostäder per år.
Det känns som att dagens unga samt låginkomsttagare är grupper som är glömda och står utanför bostadsmarknaden. De vill och önskar att någon skall släppa in dem.
Investeringsstödet har medverkat till att det byggs hyresrätter som inte annars hade byggts och det har förbättrat tillgången till bostäder för unga samt låginkomsttagare.
Tyvärr har marknaden för bostadsrätter och andra ägda bostadsformer minskat kraftigt under senare år. Drömmen om det ägda boendet är fortfarande en dröm för många och när det inte kan uppfyllas så leder det till att många får ställa sig i de redan långa hyresköerna.
I Januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L fanns ett antal punkter som skall förändras under mandatperioden. Med den bakgrunden är det välkommet att statsrådet för bostadsmarknaden låter utreda ett startlån men det är inte tillräckligt när hela bostadspolitiken bör ses över.
I våra grannländer Norge och Tyskland finns olika modeller för att hjälpa främst ungdomar att få ett eget boende.
I Norge finns bosparande för ungdomar till och med de har fyllt 33 år. Man får spara maximalt 25 000 om året med ett skatteavdrag på 5 000 och det maximala beloppet som får vara innestående är 200 000 kronor.
I Tyskland har man ett bosparandet ”bauspar” som är en etablerad form där man sparar först och lånar sen. Enkelt uttryckt går en grupp människor samman och betalar ett månatligt belopp till en gemensam sparfond. När en individ i gruppen är redo för en investering i boendet får vederbörande ett lån från denna fond. Detta sparande sker kollektivt i särskilda bosparkassor under tillräckligt många år för att man skall kunna låna ett belopp motsvarande den andel man sparat. Staten kan sedan fritt bestämma hur man på bästa sätt skall gynna sparandet med exempelvis räntestöd, skattereduktion, eller en sparbonus. Lånedelen tar sedan lika lång tid att återbetala som det har tagit att spara. Man får snabbt tillgång till lånet och återbetalningstiden regleras av spartiden.
”Drömmen om det ägda boendet är fortfarande en dröm för många och när det inte kan uppfyllas så leder det till att många får ställa sig i de redan långa hyresköerna.”Tommy Bengtsson
Finansinspektionen måste också medverka till att vi får igång ett bosparande i vårt land. Nuvarande regler, med ett bolånetak som innebär 15 procent i personlig insats för köp av eget ägt boende eller bostadsrätt, håller många unga och låginkomsttagare utanför bostadsmarknaden. Dessutom har Finansinspektionen stramat åt med amorteringskrav, skuldkvotstak har införts, här behövs säkert lite självrannsakan och nytänkande.
Våra unga och låginkomsttagare som inte har välbeställda föräldrar eller släktingar har små möjligheter att få sina drömmar om att äga ett eget boende uppfyllda.
Bostadsbyggandet måste öka, liksom rörligheten om alla skall ha möjligheter att välja sitt boende.
Tommy Bengtsson, Beddingestrand i februari 2021
