Insändare

Barnen är viktigast!

Om frågan ”vad är det allra viktigaste i livet?” skulle ställas till alla människor i hela världen, så är jag nästan säker på att minst 90 procent skulle svara: ”barnen”–” de är ju vår framtid” skulle vi säga.
Insändare • Publicerad 4 februari 2014

Jag tror det svaret sitter i våra gener. Vi är ju egentligen väl medvetna om att det också är det rätta svaret – människoartens fortsatta levnad här på jorden står på spel. Vi säger att det är så – men det vi menar är att det borde vara så. Det är mänskligt. Men om vi nu är så kloka som vi tror att vi är, eller borde vara – varför handlar vi inte alltid, utan undantag, genom att utgå ifrån vad som är bäst för våra barn? Eftersom det ju också är bäst för oss alla?

Enligt mångas uppfattning i den pågående debatten om Trelleborgs framtid gäller den övergripande frågan hur vi ska möta dagens och morgondagens miljösituation. Svaret är givet: ”vi ska utgå från barnen. Är det skadligt för barnen är det skadligt för Trelleborg. Är det bra för barnen – kör!”

Med barnens bästa i åtanke är det omöjligt att utöka lastbilstrafiken med allt vad det innebär av hälsovådlig nersmutsning, avgaser, buller, kringskurna skolor och påtagliga störningar i barnrika bostadsområden. Med våra barns bästa och Trelleborgs framtid för ögonen går det inte att använda våra gemensamma skattepengar till osäkra projekt, där hela potten ofta mest går till konsulter och politikerelit. Läs gärna ”365 sätt att slösa med dina skattepengar” av Martin Borg. Så förstår ni vad jag menar.

Jag fylls av obehag när jag läser om den påstådda nödvändigheten om hamn- och genomfartstrafiken – som om det vore höjden av frälsning för oss trelleborgare. Likadant kände jag när jag läste om den förtjusta beundran som visades Peter Nilsson, vd för Trelleborg AB. (TA den 21 januari) när han bland annat sa så här: ”I takt med att det som i folkmun kallas Gummit blivit mindre, både vad gäller antalet anställda och till ytan, hemma i Trelleborg, har bolaget vuxit på andra håll i världen.” Jaha? Vidare: ”En annan skillnad (mot 1970-talet) när 4 500 trelleborgare hade sin sysselsättning här, är att en större del av de anställda (i Trelleborg) i dag bor på annan ort.” Jaha? Peter Nilsson själv bor i Helsingborg och ser ingen anledning till att familjen ska flytta hit. Nähä? Min fråga är nu, varför jublar kommunstyrelsens ordförande Ulf Bingsgård och kommundirektör Jonas Rosenkvist? Jag förstår att folk blir glada om deras aktier ökar i värde, och visst kan vi känna stolthet över att namnet Trelleborg finns ute i världen. Men nämnde vd:n över huvudtaget barnens, eller staden Trelleborgs framtid? Om inte, vad var det då som var så roligt?

Nilla Olsson
Bodil Welén
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.