Är vi inte längre i Sverige?

I TA av den 23 augusti, kan man läsa, att Föreningssparbanken byter namn till Swedbank. Det kommer mig att tänka på en av Povel Ramels låtar, där han ironiskt säger "är vi månne icke i Sverige längre?" Försvar för liknande namnbyten brukar vara, att vi lever i en globaliserad värld, men varför duger inte svenska namn längre?

Vi svenskar lär vara imponerade (säg flata!) inför utländska, i första hand engelska modeord och uttryck och anammar snabbt nyheter.

I Tyskland och främst i Frankrike sätter man en ära i att inte det egna språket påverkas av utländsk inblandning, men den flate Svensson accepterar utan motstånd att vårt språk angliseras till den milda grad, att det väl snart är lika bra att ha engelskan som riksspråk. Vår egen riksdag har till och med beslutat att svenskan inte är ett officiellt språk!

Hur långt skall vi i Sverige gå, för att slutgiltigt sudda ut oss själva?

Undrande svensk