Är "duktig i skolan" detsamma som att få högsta betyg?
Tankar efter att ha läst Lars Hemzelius (fp), ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, insändare (den 26 mars).
Jag väljer att bara nämna och inte fördjupa mig i ditt andra stycke, där du talar om att ett nytt betygssystem "har önskats av elever, föräldrar och lärare under lång tid", och att det nuvarande betygssystemet bygger på brist på sunt förnuft hos den föregående regeringsmajoriteten, (s) med stödpartier.
Jag har nämligen inga belägg för motsatsen; jag har varken sett några forskningsresultat som visar att elever, föräldrar och lärare krävt ett nytt betygssystem eller att de inte krävt det – och huruvida den gamla majoriteten saknade sunt förnuft har jag inte heller undersökt eller sett någon forskningsrapport om.
Du skriver att det skall löna sig att plugga och vara duktig i skolan och när eleven (barnet, ungdomen, den vuxenstuderande) är det så belönas den med en bokstav mellan A och E.
Du slår fast att "fler steg i betygsskalan motiverar eleverna att satsa mer på skolarbetet".
Min fråga blir då: Varför stanna vid fem godkända steg? Varför inte ta till hela alfabetet?
Är "duktig i skolan", detsamma som att få högsta betyget? Innebär alltid "att plugga" att eleven får höga betyg? Ditt första och – antar jag – viktigaste argument är således motivation, betyg motiverar barn, unga och vuxna att studera.
Det är säkert riktigt att betyg kan motivera vid vissa tillfällen. Det handlar kanske då inte så mycket om lust att lära utan mer om att skaffa poäng för nästa steg i utbildningskedjan. Jag skall bli läkare och måste ha A i betyg annars får jag åka till Danmark och studera till läkare där.
Du skriver vidare att det är "elever som har det svårt för sig i skolan som har störst behov av att få veta vad som förväntas av dem". Vilket slag på käften på lärarkåren!
En bokstav mellan A och E ger eleven mer information än de utvecklingssamtal som sker varje termin och de individuella utvecklingsplaner/studieplaner som upprättas varje termin.
Du skriver att betygssystemet blir tydligare, jag undrar vad du baserar det på. Det blir mer fokuserat på kunskap, hur då?
Det blir, skriver du, "framförallt mera rättvist" och min fråga blir naturligtvis: Varför blir det mera rättvist? Betyder fler steg större rättvisa?
Betygens funktion är och har varit flerfaldigt. Du nämner motivskapandet, det finns säkert en poäng i det. Betygen är, åtminstone för dem som lyckas, en positiv upplevelse. Självförtroendet stärks, du får högre status hos släkt, vänner och så vidare. För den som misslyckas trots hårda studier sker inte samma självförtroendebyggande...
Betygens funktion handlar även om sortering. Vilka elever skall komma in på det programmet, vilka skall komma in på läkarlinjen, juristlinjen etcetera.
Ett tredje argument för betyg är disciplinering. Här har din partikollega Jan Björklund även ett annat svar: Betyg eller intyg eller omdömen i uppförande och ordning.
Avslutningsvis: Förenkla och förminska inte skolans uppgift och elevers/studenters lärande till att handla om betyg mellan A till E och FX och F.
KB Nilsson
Jag har haft barn
i Trelleborgs skolor
