Angående jämställdhet i förskolan

Vi (skattebetalarna) får ju bara se en liten del av detta arbetes resultat. Delegationen kommer fram till att den svenska förskolan är ojämlik med tanke på könsrollen manligt-kvinnligt.

Pojkar begriper fortfarande att de är pojkar och flickor att de är flickor. Enligt delegationens förslag skall dessa förhållanden ändras så att barnen skall uppväxa på ett könsneutralt sätt. Till detta skall så kallade genuspedagoger bidra.

Delegationens ordförande är en viss Anna Ekström. Vad hon har för utbildning vet jag inte men

biologiundervisningen i skolan tycks ha gått henne saklöst förbi och hon har inte fattat att samhället faktiskt består av två kategorier individer – män och kvinnor. Dessa är inte en produkt av någon medioker genuspedagog utan av självaste naturen. Och väl är det.

Hela denna utredning tycks ha sin upprinnelse i det nya flummet som kallar sig "genusvetenskap".

Den har naturen som ändå ingen kommer förbi. Det finns en väsentlig skillnad mellan män och kvinnor – tack och lov – och den kan inte diskuteras bort. Den är fastlagd i själva konceptionsögonblicket och följer oss hela livet.

Vi styrs av våra hormoner redan från första början och om vi försöker att förneka denna sanning kommer vi med största sannolikhet att störta de stackars förskolebarn som vi utsätter för denna nya sociala ingenjörskonst i en framtida psykisk konflikt vars följder dessa nya genusreformister inte kan bedöma och inte bemöta heller när den en gång i framtiden blir ett faktum.

Blir det bättre när pojkar lekar med dockor och flickor med bilar? De kan inte och vill inte och om man tvingar in dem i en fysiologiskt främmande roll kommer de att spåra ur. Det är nog bäst att låta pojkar vara pojkar och flickor vara flickor – i alla åldrar.

Heribert Kaltenbrunner, legitimerad läkare