Annons
Nyheter

Fika inte bort tiden

Att ta bort gränshindren i Norden kan vara ett första steg mot en förbundsstat.
Nyheter • Publicerad 31 oktober 2013
Goda grannar.
Goda grannar.Foto: Foto: Larsen, Håkon Mosvold

Kaffeklubbar som årligen kostar över en miljard kronor om året och inte leder till några konkreta resultat. Så beskriver Danmarks förra Nordenminister Karen Elleman arbetet i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet i en debattartikel i den danska tidningen Berlingske. Det är hård kritik mot det nordiska samarbetet.

Med historiska glasögon får man ändå vara nöjd över att de nordiska länderna kan sitta ner och prata med varandra. Men de blodiga konflikterna i Norden hör – bokstavligen – historien till. Därför kan man verkligen förvänta sig mer av arbetet som läggs på ett fördjupat samarbete inom Norden.

Annons

I veckan har en rad olika nordiska möten ägt rum i Norge. Det tyngsta var Nordiska rådets toppmöte under tisdagen och onsdagen då fem nordiska statsministrar träffades. Temat har varit framtidsvisioner i det nordiska samarbetet. En nyhet för i år är att ett gränshinderråd ska inrättas med representanter från de nordiska länderna. Det nya rådet får i uppdrag att bekämpa gränshinder för att skapa jobb och tillväxt i Norden.

De nordiska statsministrarna enades även om en deklaration där det står: ”Gränshinder kostar, hämmar utveckling och tillväxte och ger färre valmöjligheter för den enskilde.”

Frågan om gränshinder har varit en lång följetong i Nordiska rådet, särskilt i relationen mellan Sverige och Danmark där pendlare över Öresund har drabbats av de mest märkliga effekterna. Antingen har den enskilde blivit dubbelbeskattad och eller så har hen hamnat utanför trygghetssystemen.

Det finns mycket att göra för det nybildade gränshinderrådet. Att bo i ett land och arbeta i annat vållar stora bekymmer för gränspendlare. Detta beror på att arbetsmarknad, skatter och socialförsäkringar inte är harmoniserade med varandra vilket kan skapa de mest besynnerliga effekter. Förvisso har de värsta avarterna rättats till, inte minst för Öresundspendlarna.

Samhällsdebattören Gunnar Wetterberg har föreslagit att de nordiska länderna ska bilda en förbundsstat. Det skulle internationellt ge Norden en större tyngd. Fast den största vinsten skulle vara att lagstiftningen på sikt skulle bli mer enhetlig. Med gemensamma regler skulle varje gränshinder upphöra.

Men vägen till en nordisk förbundsstat är lång, det finns i dag viktiga skillnader mellan de nordiska länderna. Sverige, Finland och Danmark är medlemmar i EU men inte Norge och Island. Finland är med i eurosamarbetet, Sverige står utanför och Danmark har kopplat sin krone till euron. Danmark, Norge och Island är medlemmar i Nato, men inte Sverige och Finland. På pappret ser alltså förutsättningarna olika ut för ett fördjupat nordiskt samarbete. Varför då kämpa på?

Det finns ett enkelt svar, grannar behöver varandra. Det är med grannländerna mycket av ett lands utbyte sker, oavsett om det är varor, tjänster eller människor som korsar gränserna.

Sveriges största exportland är Norge följt av Tyskland och Finland. På femte plats återfinns Danmark. Omvänt är importen störst från Tyskland, Norge och Danmark.

Totalt sett står de nordiska länderna ungefär för en fjärdedel av Sveriges samlade export och import. Det visar tydligt att Norden är viktig för Sverige – och omvänt.

Idag är en förbundsstat i Norden otänkbar men den kan mycket väl bli verklighet i framtiden. Fast då gäller det också att vara öppen för möjligheterna.

Vad är då bättre än att ta sig an dagens gränshinder. Om det sker över en kopp kaffe må vara hänt men låt då de goda idéerna bli till handling. Annars kan man verkligen tala om att fika bort värdefull tid.

Mattias Karlsson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons