Kunskap grävs fram ur skolgård

HÖLLVIKEN. Utsikten är hänförande, för vi befinner oss på en höjd som sluttar ner mot Foteviken och det omgivande landskapet med öppna fält, byar och kyrkor.

Själva utgrävningsområdet ser emellertid inte särskilt imponerande ut, en före detta åker som skalats av, så att leran har blottats. Den här dagen är det blött, och det klafsar om stövlarna som sjunker allt djupare i sörjan.

Men pinnarna som är nerstuckna här och där och människorna som med stor varsamhet gräver och petar i jorden indikerar historisk dignitet.

Här under matjordslagret söder om Kungstorpsvägen har arkeologerna påträffat lämningar efter boplatser, eldstäder, brunnar, latriner och verkstäder, som kan dateras till yngre järnåldern, det vill säga cirka 550–1050 e Kr.

Hålen, ringarna och de mörka avtrycken i marken är spåren efter mänsklig aktivitet.

– Positionen är strategisk. Detta har troligen varit en viktig knutpunkt. Både för dem som färdades mellan Söderslätt och Falsterbonäset och för dem som ville ta sig mellan Foteviken och Kämpinge. Alla måste de ha passerat den här platsen. Här kan de ha idkat handel, haft verkstäder och smedjor, säger projektledaren Nils Björhem, Malmö museer.

Hans arkeologkollega Bertil Helgesson från Region­museet i Kristianstad, är inne på samma linje.

– Detta är en viktig pusselbit i ett större mönster. Jag tror att det här har varit en bondby i ett jättestort område med spridda gårdar. Kanske är det byn Hammar, mellan Lilla Hammar och Stora Hammar?

Grävningarna utförs av folk från Malmö museer och Regionmuseet i Kristianstad. I projektet ingår bland andra också Karl-Magnus Lenntorp, Kulturen i Lund, och Sven Rosborn, Fotevikens museum.

För dem är fynden ingen överraskning. Att åkrarna och fälten runt Foteviken, Kämpinge och östra Höllviken gömmer på minnen från äldre tider är känt sedan länge.

Detta är gamla kulturbygder. Hit har människor sökt sig i årtusenden. Bara ett par hundra meter från utgrävningsområdet ligger den väldiga Kungshögen, en gravanläggning från bronsåldern, 1700–500 f Kr.

Vid undersökningar 1890 påträffades fem gravläggningar och bland annat en husurna, som är så ovanlig att den numera finns på Historiska museet i Stockholm.

På Lilla Hammarsnäs, 2,5 kilometer bort, finns Skånes största gravfält från romersk järnålder, de första fyra århundradena e Kr. 1936 redovisades 141 gravar, men antalet har varit betydligt större.

Skeppsspärren i inloppet till Foteviken och Kämpinge vall är anläggningar som visar att den här delen av Vellinge kommun har haft en sådan strategisk betydelse att den ansetts värd att skydda.

När de pågående utgrävningarna är avslutade, troligen i början av december, börjar uppförandet av Stora Hammars nya skola. Den skulle egentligen ha stått klar höstterminen 2010, men överklaganden av såväl bygg- som arkeolog­entreprenaden har lett till förseningar. Nu är siktet inställt på vårtterminen 2012.

Eventuellt kan utgrävningsområdet komma att utvidgas, men detta berör inte skolbygget.