Het debatt mellan Larsson och Isaksson
Hamnens betydelse
Bertil Larsson: Historiskt sett har hamnen varit helt avgörande för Trelleborg, men tiderna förändras. Jag har jobbat i hamnen, på Tullverket, och sedan jag började där i början av 1970-talet har jag sett utvecklingen. Då var det en stor verksamhet med kol- och stålimport, motortransport och fiskleveranser. Då var det en riktig hamn, nu är det bara en roll on och roll off-hamn.
Jan Isaksson: Trelleborg har utvecklats från en småstad till en mellanstor stad men hamnen har utvecklats i en annorlunda takt och blivit en av Sveriges största hamnar.
Bertil: Det är det som är problemet.
Jan: Jag ser det som en möjlighet.
Bertil: Vi ser det som att hamnen är viktig för Sverige, men för Trelleborg har den inte så stor betydelse. Stad och hamn har utvecklats åt varsitt håll och det är inte till gagn för Trelleborg. Att hamnen har utvecklats till en roll on och roll off-hamn ställer till det för staden med ökad trafik, buller och avgaser – utan att vi har någon nytta av hamnen.
Jan: Hamnen är en viktig del av Trelleborgs näringsliv, det är en av de stora arbetsgivarna i kommunen. Som jag ser det finns det tre stora varumärken i Trelleborg: Det är Trelleborgs Hamn AB, Gummifabriken och TFF. Men vi ska inte sticka under stol med att hamnen sätter sin prägel på både gott och ont. Trafikmässigt håller jag med om att hamnen påverkar staden.
Miljön
Bertil: Hamnen måste förbättra sin egen miljö innan den byggs ut.
Jan: Vi gör egna mätningar och miljöförvaltningen och länsstyrelsen har gjort mätningar. Vi har inga värden som överstiger normerna miljömässigt.
Bertil: Det finns inte en enda mätstation som ligger i vindens riktning. Vinden är sydvästlig 60-70 procent av tiden på året, därför borde man mäta i nordost. Att mäta i hamnen är trams, det är ju i stan som folk bor och vistas. Du säger att ni mäter i hamnen men skorstenarna sitter högt upp och partiklarna hamnar inte i hamnen utan i stan.
Jan: Vi har en miljöförvaltning och en länsstyrelse och jag tycker att vi måste lita på dem. När det gäller miljöpåverkan har vi en bit kvar, men det vi jobbar mest med nu är just miljöpåverkan. Vi har också haft en miljöprövning och fått en omfattande dom. De såg ju till och med en stor glädje av vårt miljöarbete. Vi har också startat projektet Clean shipping för att hitta miljösmarta lösningar.
Bertil: Vad gör ni för att minska miljöbelastningen från lastbilar?
Jan: Vi lyfter på trailrarna på tåg. Nu startas en ny linje från Göteborg med sådana tåg, om det går bra är meningen att det ska utökas till ett tåg om dagen. Det är en lösning som jag tror mycket på. Detta byggs upp mer och mer i Sverige nu. Vi har redan två kombiterminaler här och ett utbyggt järnvägsspår. Det är det bästa sättet att få bort lastbilstrafiken. Vi som hamn kan initiera detta och jag tror att järnvägstrafiken har framtiden för sig även om det har varit jävligt trögt.
Bertil: Det trodde ni för 10 år sedan också, men järnvägstrafiken har ju minskat. Verkligheten är inte densamma som era visioner. Ni har sålt in att miljön blir bättre genom en utbyggnad när den egentligen blir sämre.
Utbyggnaden
Jan: Om vi inte gör den här investeringen nu är det risk att rederierna går någon annanstans. Som det ser ut idag har vi tillstånd för att ta in båtar som är max 200 meter långa men rederierna har sagt att de vill ha 240-metersbåtar.
Bertil: Ni har använt som ett mantra att myndigheternas, kundernas och rederiernas krav gör en utbyggnad nödvändig. Men vilka krav är det? Ni har inte visat ett enda krav. Jag skrev till Transportstyrelsen och frågade och fick till svar att det inte finns några sådana krav.
Jan: TT-line och Scandlines vill ta in 240-metersbåtar. Om vi inte bygger ut hamnen kan de inte vända med de båtarna här inne. Då är risken att rederierna går någon annanstans och då står vi med en hamn som vi investerat kommuninvånarnas pengar i under en massa herrans år.
Bertil: Men jag tror inte att de kommer att vilja investera i nya båtar så som konjunkturläget ser ut nu och när andra bygger ut sina leder. Trelleborgarna uppfattar det som att ni måste bygga ut utifrån hur det ser ut idag.
Jan: Just nu har vi bara beslutat om en utbyggnad av pirarmarna samt muddring. Inget mer. Resten är visioner och det är inget som vi i styrelsen kan sitta och bestämma själva, det krävs många politiska beslut innan det eventuellt blir verklighet.
Bertil: Ni räknar med en volymökning som inte ens ni tror på. För mig är det självklart att man kommer att välja att köra på broar från norra Sverige ner i Europa om man kan.
Jan: I ett tioårsperspektiv finns det inget som säger att vi kommer att få någon nedgång i volymerna. Under ett normalår har vi en tre-fyra procentig ökning av trafiken. Nu pratas det om att Fehmarn Bält-förbindelsen kan bli klar år 2022 och man har fortfarande inte löst om det ska vara en bro eller en tunnel. Vi har gjort analyser av hur en förbindelse skulle påverka hamnen och jag tror att om den blev verklighet skulle danskarna inte sitta med armarna i kors. Om Danmark blev ett transitland skulle de införa kilometerskatt. Dessutom finns det inga planer på att bygga ut järnvägstrafiken från Puttgarden till Hamburg.
Bertil: Det är ju så med all utveckling att när saker väl är på plats föder det ena det andra. Tyskarna kommer att se att perspektiven förändras.
Jan: Jag är helt övertygad om att Fehmarn Bält-förbindelsen kommer att påverka persontrafiken men inte godstrafiken.
Ekonomin
Bertil: Ni måste öka trafiken med 70 procent för att få ihop investeringen, det innebär också 70 procent fler lastbilar. Om man ska vara riktigt fräck vore det bättre att sälja hamnen och sätta pengarna på kontot. Där gör de mer nytta. Om hamnen varit ett vanligt aktiebolag hade man aldrig fått låna på en så liten vinst som två-tre miljoner.
Jan: Vår kalkyl har diskuterats intensivt i kommunfullmäktige och de har tagit beslutet att gå i borgen för lånet. Vi har fått erbjudande från tre banker till om att låna pengar, men det är smartare att låna med en kommunal borgen. Trelleborgs Hamn AB har ett bokfört värde på 750 miljoner och de senaste åren har vi haft tre, fyra intressenter som velat köpa hamnen. Det är inte sant som Lars-Olof Flink (Söderslättspartiet, reds.anm.) sagt att vi har kört vår ekonomi i botten, det är ett falsarium. Vi omsätter 200 miljoner kronor och har ett resultat efter finansiella poster på 20 miljoner. Vi har betalat alla våra lån och amorteringar och nu med vår återbetalning har vi lämnat tillbaka sex-sju miljoner kronor till kommunen. Att säga att bolaget är på obestånd blir jag ledsen på.
Bertil: Lars-Olof Flink har aldrig sagt att bolaget är på obestånd, det är falsarier när du säger så. Det han har sagt är att om bolaget hade stått på helt egna ben och varit ett helägt aktiebolag så hade inget företag i världen fått låna sådana ofantliga summor. Jag är kritisk till finansieringen för detta är något som kan äventyra trelleborgarnas ekonomi.
Jan: Man kan tycka att staten borde medfinansiera detta, men läget är som det är. Varken den förra socialdemokratiska regeringen eller alliansen som styr nu vill göra det och nu är hamnen en kommunal angelägenhet.
Bertil: Har ni tagit upp frågan alls med statsmakterna?
Jan: Vi har ju tagit upp frågan med kommunminister Mats Odell och miljöministern som var här och hälsade på. Otto von Arnold som är vår riksdagsman härifrån har också försökt, men det är svårt.
Bertil: Men har det funnits någon formell framställan?
Jan: Nej, men vi vet ju förutsättningarna.
Bertil: Det borde finnas ett nationellt hamnverk. Det känns som att rederierna spelar ut småhamnarna mot varandra, det blir lite lekstuga.
Jan: Jag tycker att det har fungerat bra. Rederierna har varit lojala mot oss. De har aldrig hotat att lämna oss när vi suttit i förhandlingar.
Framtiden (och Sjöstaden)
Jan: Söderslättspartiets förslag, en hamn på en konstgjord ö ute i havet, hur ska den finansieras? Och en hamn utan pirarmar, hur ska det fungera?
Bertil: Det är bara en skiss från landskapsarkitekterna i Alnarp. Det är en vision över att flytta ut hamnen till havs.
Jan: När jag såg ert program så frågade jag mig hur det ska finansieras.
Bertil: Det är ert bekymmer.
Jan: Jaha, det är så ansvarsfulla ni är. Herregud.
Bertil: Det får väl finansieras på samma sätt som ni vill finansiera er utbyggnad.
Jan: Jag tycker ert förslag verkar oansvarsfullt. Som politiker måste man ha visioner, men man måste också vara ansvarsfull och förvalta det som trelleborgarna har investerat i. Jag har en vision om att Sjöstaden ska kunna byggas, jag tror att det skulle vara ett lyft för Trelleborg. Men Sjöstaden och en hamnflyttning hänger ihop. Jag tror att det är en bra vision att ha men det kommer inte att hända imorgon, jag kommer kanske aldrig ens att få uppleva det.
Bertil: Alla vill se Sjöstaden bli verklighet, men era visioner är inte hållbara. Till exempel saknas det skyddsavstånd mellan hamnen och bostäderna i Sjöstaden. Men jag måste ge er en eloge, ni har lyckats locka många trelleborgare med visionen om Sjöstaden.
Jan: Vi kommer att kunna lösa säkerhetsavstånden. Vi har vänt och vridit på alla siffror och visioner som Leif Borgemark (före detta vd för Trelleborgs Hamn AB, reds.anm.) hade och vi har varit så transparenta vi kan vara. Vi har kokat ner visionerna till detta, som är vad vi tror att vi klarar av just nu. Om man skulle dra in trafiken till hamnen västerifrån stänger man möjligheten att bygga Sjöstaden. Men tills vi har fått en ringled och en infart från öster behöver vi en lösning på trafiken till och från hamnen som är så bra att vi kan leva med den, men vi ska inte lägga ner för mycket kostnader på den eftersom det bara handlar om en övergångsperiod.
Bertil: Vi i Söderslättspartiet tror inte att man behöver bygga ut hamnen, men om man nödvändigtvis måste göra det ska det vara på ett miljövänligt sätt för Trelleborgs stad. Hamnen ska finnas på trelleborgarnas villkor – inte tvärtom.
