Annons
Nyheter

Vänstern och tyranniet

Svenska intellektuellas relation till totalitära idéer har varit en återkommande fråga i debatten sedan den före detta folkpartiledaren Per Ahlmark, i mitten av 1990-talet, gjorde rent hus med vänsterns vurmande för Sovjetkommunism, Mao och Pol Pot.
Nyheter • Publicerad 10 oktober 2013
Foto: 

Johan Lundberg har i Ljusets fiender skrivit en bok i samma anda. Men i stället för kommunismen handlar det om svenska vänsterdebattörers relation till politisk islamism.

Många av de positioner Lundberg tar upp förtjänar att diskuteras och kritiseras. Flera debattörer på vänsterkanten, exempelvis religionshistorikern Mattias Gardell och författaren Andreas Malm, har gett uttryck för en överslätande attityd gentemot politisk islamism och terrorism. Det för onekligen tankarna till hur vänsterintellektuella tidigare förhållit sig till kommunismen.

Annons

Det är också, som Lundberg konstaterar, värt att reflektera över debatten kring Lars Vilks rondellhund, och hur kulturskribenter kritiserat denna samtidigt som de uttalat sitt stöd för andra konstprojekt som också syftat till att undersöka konstens gränser, som exempelvis konstfackstudenten Anna Odells iscensatta psykos.

Viktiga påpekanden om förekomsten av antisemitism inom vänstern förlorar dock mycket av sin styrka genom valet av exempel. Att texter av Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg, genom oärlig citathantering, lyfts fram som exempel på antisemitism, är inte bara pinsamt, utan oanständigt. Tillsammans med ett antal debattörer som står Lundberg nära ideologiskt, är Anders Lindberg en av dem som skrivit mest om hotet från den växande antisemitismen i dagens Europa.

Det finns dock ett mer grundläggande problem med Lundbergs anklagelseakt. Utgångspunkten är att de åsikter han kritiserar är de helt dominerande i kulturdebatten, och att han själv slår ur ett underläge. Det är ett perspektiv som också var tydligt när boken nyligen diskuterades på ett seminarium arrangerat av tankesmedjan Timbro. Där konstaterade historikern Håkan Arvidsson helt utan ironi att Lundberg skriver ”det man absolut inte får säga i svensk kulturdebatt”.

Det stämde möjligtvis när Per Ahlmark 1994 skrev Vänstern och tyranniet, då det fanns en tydlig vänsterdominans på exempelvis kultursidorna. Men i dagens kulturdebatt är det helt enkelt inte sant. Intressant nog har det blivit tydligt i just debatterna om islamism, mångkultur och terrorism, där Lundberg själv tillsammans med likasinnade debattörer, varit tongivande.

Man kan också ifrågasätta om politisk islamism verkligen är det stora hotet mot demokrati och upplysningsidéer som Lundberg vill göra det till. I vissa muslimskt dominerade länder är det utan tvivel så, men knappast i Nederländerna och Danmark, eller för den delen Sverige, där diskussionen om islamismen stundtals förlorat alla proportioner. Om man oroar sig över framtiden för demokratin och de liberala samhällena i Europa, är sannolikt permanent ekonomisk kris och förlorad framtidstro i kombination med framväxten av högerextrema partier ett betydligt större problem.

Svend Dahl är fil dr i statsvetenskap och chef för Liberala Nyhetsbyrån

Mattias Karlsson
Svend Dahl
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons