Tre sätt att rädda euron
Grekland har inte formellt begärt finansiellt stöd, men har ändå lobbat effektivt för att få det. Euroländernas finansministrar har förberett ett stödpaket, och Grekland pressar på för att det ska antas på veckans EU-toppmöte.
Men frågan är hur stor chansen är att EU verkligen beslutar om stöd? Tysklands kansler Angela Merkel bjuder hårt motstånd. Hon har till och med föreslagit att euroländer ska kunna uteslutas från EMU om de bryter mot stabilitetspakten – ett regelrätt hot mot Grekland.
Det är inte konstigt att just Tyskland har de hårdaste nyporna. Som Europas största land bidrar Tyskland mest till den gemensamma EU-budgeten. Om EU skulle ge finansiellt stöd till Grekland, skulle tyska skattebetalare dra det tyngsta lasset.
Greklands djupa kris och diskussionen i eurozonen sätter fingret på en fundamental problematik. Man kan se det som tveksamt om euroländerna bör ge finansiellt stöd till ett annat medlemsland, som ju förbundit sig vid stabilitetspaktens regler om sunda statsfinanser och begränsat budgetunderskott. Ett land som dessutom medvetet fifflat med statistiken för att dölja djupa finansiella problem?
Å andra sidan handlar både EMU och EU om gränsöverskridande solidaritet. EMU är lika mycket en politisk som en ekonomisk union. Att överge Grekland ser många euroländer som otänkbart.
Tyskland föredrar att Grekland får stöd från Internationella Valutafonden. Men det skulle se underligt ut om euroländerna inte kan lösa sina problem på egen hand, utan lägga över ansvaret på IMF. Grekland har tidigare satt press på euroländerna med ett hot om att vända sig till IMF. Förståeligt nog vill euroländerna helst lösa eurozonens problem inom sin egen krets.
Grekland har gett EMU akut huvudvärk. Men på längre sikt krävs det kanske andra lösningar för att stärka eurosamarbetet och undvika tragedier av grekisk karaktär.
Tre olika förslag för att har debatterats de gångna veckorna. Merkels förslag om att euroländer ska kunna tvingas att lämna eurozonen är mycket kontroversiell. Men även de som inte delar uppfattningen, är eniga om att det behövs större möjligheter för intervention i de länder som inte sköter sig.
Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble har föreslagit en europeisk valutafond, som skulle hjälpa euroländer i kris enligt samma principer som IMF. Det är en tanke som fått begränsat stöd. Andra ser krisen som skäl att stärka EU:s grepp över nationell finanspolitik. Trycket på Merkel att ge efter ökar nu. Att övriga euroländer skulle stödja Grekland utan att Tyskland är med vore otänkbart.
Men när det grekiska dramat fått sin upplösning, är det hög tid att tänka över spelreglerna.
Marianne Ekdahl är fri skribent och kommunikationsansvarig på ESS Scandinavia.
