Annons
Nyheter

Specialhögskolor visar vägen

Som vi kunde läsa på ledarsidan för en vecka sedan har Urank – ”en oberoende svensk universitets- och högskoleranking” – nyligen presenterat sin ranking av svenska lärosäten för 2009.
Nyheter • Publicerad 12 april 2010

Rankingen baseras på uppgifter om studenternas bakgrund och kompetens, lärosätenas forskningsresurser, lärarkårens kompetens, biblioteksresurser och studentresultat. Och precis som ledaren konstaterade speglar resultatet de stora etablerade lärosätenas dominans i den svenska universitetsvärlden. Bland de tio högst rankade lärosätena återfinns universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Linköping och Stockholm.

Samtidigt är det värt att notera att de tre toppositionerna intas av specialhögskolor och inte av stora universitet, nämligen Karolinska institutet, Handelshögskolan i Stockholm och Sveriges Lantbruksuniversitet. Visserligen har alla dessa tre lärosäten gamla anor, Lantbruksuniversitetets föregångare kan till exempel stoltsera med rötter från sent 1700-tal.

Annons

Dessutom är det lärosäten med stora forskningsresurser. Likväl borde specialhögskolornas framgångar kunna inspirera mindre lärosäten av mer ordinärt snitt. Specialhögskolorna visar att ett lärosäte inte behöver täcka in alla ämnesområden för att kunna nå framgång, snarare verkar fördjupning inom ett avgränsat område ofta vara nyckeln.

För flera svenska högskolor har länge universitetsstatus varit en överordnad målsättning. I vår geografiska närhet är det främst Malmö högskola som under 2000-talet fört en lika trägen som fruktlös kamp för universitetsstatus. När den borgerliga regeringen dessutom gjorde klart att några nya upphöjningar av högskolor till universitet inte är att räkna med var det sannolikt sista spiken i Malmös universitetskista.

Men specialhögskolornas framgångar visar att frånvaron av universitetsstatus inte behöver innebära att möjligheterna till en excellent högre utbildning är uttömda för lärosäten som Malmö Högskola.

Istället för att sikta på den bredd som universitetsstatusen förutsätter kan en minst lika framgångsrik väg vara att sikta mot avgränsning och fördjupning. För Malmö högskolas kan det till exempel handla om samhällsvetenskap i bred bemärkelse men också pedagogik, det senare gäller också för ett annat närliggande lärosäte, Högskolan Kristianstad.

Karolinska institutet, Handelshögskolan och Sveriges Lantbruksuniversitet visar att störst inte nödvändigtvis är bäst. Tvärtom kan en mindre numerär göra det lättare att genomföra en strikt avgränsning av områden där det finns möjlighet att nå verklig spets. Dessa goda exempel borde tjäna som föredöme för många av de mindre högskolorna i Sverige.

Douglas Brommesson är universitetslektor i statsvetenskap.

Mattias Karlsson
Douglas Brommesson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons