Annons
Nyheter

Skolpolitisk vinstakrobatik

Det är något besynnerligt med debatten om friskolorna. För samtidigt som det folkliga stödet för vinster i välfärden är lågt – verkar det finnas ett brett stöd för denna idé hos den politiska eliten.
Nyheter • Publicerad 5 juni 2013

Att så är fallet fick vi nyligen bevis på. På en presskonferens meddelade friskolekommitténs ordförande Lars Leijonborg att sex riksdagspartier (V och SD ingick ej) kommit överens om friskolornas framtid. Större krav skulle ställas på friskolornas verksamhet och kommunerna skulle få mera att säga till om. Men något vinstförbud skulle inte införas. Lars Leijonborg hade anledning att vara nöjd. Bred enighet hade uppnåtts samtidigt som oppositionen splittrats, med V utanför. En politiskt laddad fråga hade desarmerades i god tid innan valrörelsen. Därtill hade den utan tvekan mest besvärliga frågan om vinstförbud gått alliansens väg.

Men knappt hade bläcket på överenskommelsen torkat förrän S och MP tog ett steg bort från den. I ett pressmeddelande kunde man läsa att de enats om att driva kravet på att friskolorna skall ha utbildning som syfte. Låter oskyldigt men är långtgående.

Annons

Förslaget innebär att friskolor som drivs som aktiebolag inte längre får ha som mål för verksamheten det som aktiebolagslagen föreskriver: vinstmaximering. Målet skall vara utbildning. Konsekvensen av det är att aktiebolagslagen måste modifieras för friskolor – vinstmaximeringsparagrafen tas bort. Alternativt måste en helt ny företagsform införas för friskolorna. Oavsett vilket kommer det att bli svårt för friskolorna att ta ut de vinster de vant sig vid.

Politik är ett taktikspel. Det gäller att finna den egna rätta positionen och tvinga motståndaren till misstag. Ungefär som schack. Så i stället för att kräva vinstförbud rakt av, vilket öppnat upp för kritik från alliansen, valde S och MP att göra tillägget om verksamhetens syfte och får med det det man vill ha – förutsatt att man vinner valet.

S och MP:s agerande visar också att folkets röst förr eller senare får genomslag i en demokrati. Väljarna välkomnar privat konkurrens i välfärdssektorn men anser att den skall ske i en annan form än i det vinstmaximerande aktiebolagets, exempelvis stiftelsens.

Denna uppfattning är också utbredd inom S och MP:s egna led. Därför var det inte alls förvånande att de tog ett steg bort från överenskommelsen. Taktikspelet kunde heller knappast ha skett vid en bättre tidpunkt. Nyheten att en av de största skolkoncernerna, JB, ägt av ett dansk riskkapitalbolag, beslutat att avveckla sin verksamhet slog ner som en bomb och gav kritikerna ytterligare vind i seglen. ”Sviktande elevunderlag” angavs som skäl för beslutet men JB kunde lika väl ha sagt att vinsten var för låg.

Det är möjligheten att med skattepengars hjälp plocka russinen ur kakan och smita från ansvaret när russinen är uppätna som upprör väljarna. Skolor som vinstmaskiner är en politiskt omöjlig idé. Att de fått verka så länge måste ses som ett utslag av ett osannolikt effektivt lobbyarbete.

Petter Birgersson petter.birgersson@allehandasyd.se
Anne-Marie Pålsson är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons