Annons
Nyheter

Missförstådda räkenskaper

BNP stiger nästa år med 2,5 procent, enligt en av många prognoser, och med 3,1 procent enligt en annan.
Nyheter • Publicerad 9 september 2013

Jag har använt en alltför stor del av mitt yrkesliv åt att studera sådana prognoser. De är intressanta mest som mått på det omöjliga i att göra prognoser. Den ekonomiska tillväxten beror på ett stort antal faktorer, inhemska och internationella, som förändras och interagerar. Nettot kan omöjligen beräknas ned till en decimal ett år i förväg.

Vänner på storbankernas analysavdelningar har förklarat för mig att många företag vill ha ”exakta” prognoser för tillväxten. Vi bör kanske se denna prognosverksamhet som företagsekonomisk terapi. I en orolig värld behöver direktörerna få lugn och ro i sin själ. Men företagen skulle ha större nytta av riskanalyser.

Annons

Miljöpartisterna misstror BNP-begreppet och tror att vi plundrar ekonomin genom att ta ut mer än vad vi tillför. Problemet är att BNP är ett resultatmått: det mäter bara värdet av produktionen – det fungerar alltså som en resultaträkning för hela ekonomin. Om vi ska veta hur mycket vi tar ut, av till exempel skog och järnmalm och älgfilé, måste vi ha en balansräkning som visar tillgången av alla resurser i ekonomin, och deras förändring. BNP är ingen balansräkning. Det vore intressant med en sådan. Men den kräver lite räknearbete.

BNP-begreppet har andra svagheter. Det kan inte hantera något av det allt viktigare, humankapitalet - det vill säga den del av produktionskapaciteten som består av kunskap. Den delen spelar allt större roll. Undervisningen på högskolor definieras i nationalräkenskaperna som offentlig konsumtion. Men delvis är den en investering, i kunskap – för de studenter som förmår tillägna sig sådant.

Infrastruktur, maskiner et cetera förslits. Denna förslitning måste matchas mot nyinvestering. En tumregel säger att kapitalförslitningen utgör ca 14 procent av kapitalstocken. Alltså måste investeringskvoten – det vill säga investeringarnas andel av BNP – överstiga 14 procent för att kapitalet, det som genererar tillväxt, ska öka.

Men förslitningen är svår att mäta.

Värre är, från statistisk synpunkt, humankapitalet – det vill säga kunskapsmassan. Den betyder alltmer för ekonomisk tillväxt. Hur mäter vi den? Hur konstruerar vi kriterier för mätning av kunskapskapitalets förslitning – ett mått på kunskapernas föråldrande?

Att antalet högskolestuderande ökar är inget givet mått på hur humankapitalet ökar. Vi har en rad alarmerande rapporter om hur studenternas brist i läsförståelse gör att lärarna inte kan bedöma deras försök till uppsatser. Vi har haft som middagsgäster universitetslärare som varit förtvivlade, och tröstats bara av vårt bästa Rhonevin.

Petter Birgersson petter.birgersson@allehandasyd.se
Nils-Eric Sandberg
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons