Med beröm godkänt
Men förutsättningarna för ordförandeskapet var minst sagt dåliga. När Sverige tog över ordförandeklubban den förste juli var Europaparlamentet nyvalt, det fanns ingen utsedd ordförande för kommissionen och efter Irlands folkomröstning rådde det stor osäkerhet om Lissabonfördraget, det vill säga EU:s nya regelverk. Dessutom rådde den djupaste finansiella krisen på flera decennier.
Så har det svenska ordförandeskapet varit framgångsrikt?
Många såg klimattoppmötet i Köpenhamn som höjdpunkten under ordförandeskapet, eftersom Sverige då ledde EU:s arbete med att slutföra de globala klimatförhandlingarna. Förväntningarna hade byggts upp under flera år, och det blev därför något av ett Östgötaklimax när resultatet av toppmötet blev så magert som det blev. Men att Köpenhamnsmötet närmast blev ett fiasko är inget som kan skyllas på det svenska ordförandeskapet.
Ett ordförandeskap måste bedömas på andra grunder. Det viktiga är hur väl ordförandeskapet lyckas driva igenom sina prioriterade sakfrågor, hur man hanterat kriser, och hur väl man lyckas leda det vardagliga EU-arbetet.
På de flesta punkter måste man säga att det svenska ordförandeskapet lyckats väl.
Sverige har drivit igenom flera högprioriterade sakfrågor, som kommer att påverka EU-samarbetet under de kommande åren:
En fortsatt ambitiös klimatpolitik och ett fortsatt europeiskt ledarskap i det globala klimatarbetet.
Starkare reglering av de finansiella systemen och gemensamma institutioner för övervakning av finansmarknaderna.
En Östersjöstrategi för miljö och konkurrenskraft.
Stockholmsprogrammet som ska styra EU:s polis- och migrationssamarbete under de fem närmaste åren
Lissabonfördraget har till slut kunnat träda i kraft, och gjort slut på åratal av osäkerhet om EU:s grundläggande spelregler.
Särskilt har regeringen fått beröm för hur man hanterat Tjeckiens president Vaclav Klaus som blockerade Lissabonfördraget. Däremot har regeringen inte nått sina målsättningar att minska EU:s jordbruksbidrag, eller starta diskussionen om unionens långtidsbudget och den nya tillväxtstrategin. Det råder också delade meningar om hur väl Sverige hanterat den ekonomiska krisen och hur man bidragit till EU:s långsiktiga ekonomiska politik.
Men med tanke på att Sveriges halvår som EU-ordförande kallades "ett ordförandeskap från helvetet" innan det startade, kan den svenska regeringen vara riktigt nöjd.
Högsta betyg, som Barroso gav?
Nja, kanske inte. Men med beröm godkänt.
Marianne Ekdahl är fri skribent och kommunikationsansvarig på ESS Scandinavia
