Mätningarnas psykologi
Allt fler mätningar genomförs och det sker med olika metoder. Ibland viktas resultatet i förhållande till föregående val, ibland inte. En del företag använder sig av telefonintervjuer och andra förlitar sig på webbenkäter.
Även själva frågorna som ställs skiljer sig åt, från att de svarande får ange vilket parti de sympatiserar mest med i rikspolitiken, till att ange vilket parti de skulle rösta på om det vore riksdagsval idag. Dessa båda frågealternativ är inte samma sak, vi kan till exempel tänka oss att en person som sympatiserar mest med Socialdemokraterna ändå tänker rösta på Vänsterpartiet av taktiska skäl med tanke på risken att Vänsterpartiet inte når över fyraprocentspärren.
Den sammantagna lärdomen är således att vi ska ta enskilda opinionsmätningarna med en stor nypa salt.
Förra veckans mätning från Demoskop visade att regeringsalliansen hade gått om den rödgröna oppositionen. Regeringen hade ökat med ungefär fem procentenheter och de rödgröna hade minskat med ungefär lika mycket. Totalt en svängning i opinionen på tio procentenheter således.
Bara några dagar tidigare hade andra mätningar visat att de rödgrönas ledning var i det närmaste intakt. Demoskops mätning kan i och för sig signalera en förändring i opinionen trots detta, en del av intervjuerna gjordes till exempel efter att de rödgröna partierna presenterat ett möjligen impopulärt budgetförslag med höjda skatter.
Men givet den totala bilden från olika mätningar har vi ändå anledning att läsa Demoskops mätning med viss försiktighet.
Trots detta gav Demoskops mätning upphov till stora reaktioner från de politiska partierna. Socialdemokraternas partisekreterare Ibrahim Baylan talade om alarmerande resultat och Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann menade att resultatet visade att valet fortfarande var öppet. Uttalandena säger något om opinionsmätningarnas psykologi.
En enskild mätning som pekar i en oväntad riktning förändrar medierapporteringen, ger ny energi till den borgerliga sidan och gör oppositionen nervösa. Det finns också anledning att anta att väljarna reagerar på ett liknande sätt, att mätningen påverkar särskilt osäkra väljares preferenser.
Vi vet att det finns en väljargrupp som tenderar att rösta på den sida man tror ska vinna. Detta är väljare som kan antas påverkas, möjligen omedvetet, av opinionsmätningarna och följer strömmen till det parti som går bra för stunden.
Så även om Demoskops mätning spretar i förhållande till andra mätningar kan den påverka opinionen så att mätningens resultat förverkligas i efterhand.
Douglas Brommesson är universitetslektor i statsvetenskap.
