Länspolischefens bristande ansvar
Antingen har de varit inblandade i tveksamma affärer, köpt Toblerone med regeringens kreditkort, smitit från TV-avgiften eller helt enkelt tjänat för mycket pengar på lägenhetsaffärer. Ibland, som med Littorin, sätter sexuallivet ett krokben.
Jag kan i skrivande stund bara erinra mig en enda minister och en statssekreterare som avgått på grund av missgrepp och felaktigheter inom den sektor de ansvarar för. I ett ganska uppenbart försök att skjuta ansvarsfrågan från sig lät Göran Persson Laila Freivalds och Lars Danielsson gå över plankan efter Tsunamikatastrofen.
Det är också sällan som generaldirektörer lyfts bort, men det sker. Ibland för att ansvarig minister vill visa upp sin förmåga att agera kraftfullt och ta ansvar. Så sparkade till exempel Tomas Bodström kriminalvårdens nytillträdda chef Lena Häll Eriksson, sedan några spektakulära rymningar skett från svenska fängelser. Hon hade bara innehavt posten tre månader och kunde inte rimligen vara ansvarig för de beslut som under Bodströms ledning länge hade påverkat kontrollen av fångarna.
Det är besvärande att man Sverige inte utkräver ansvar av höga chefer, vare sig tjänstemän eller politiker. De senare försvarar sig med att om de ingripit hade de gjort sig skyldiga till ministerstyre. Ändå har de ett helt koppel av myndigheter till förfogande, som kan släppas lösa om man verkligen vill kontrollera vad en generaldirektör och verkets personal har för sig.
Den skånska polisens registrering av romer ger oss ett praktexempel på hur ansvariga chefer agerar. Rikspolischefen är än en gång, man vet inte för vilken i ordningen, ”förbannad”. Justitieministern är ”upprörd” och skall vända på alla stenar. Länspolischefen är ”bedrövad”. Allt sammantaget – det vanliga utsläppet av dvärgpudlar från den statliga kenneln.
Ansvarsfrågan får sina rätta proportioner när man vet hur många poliser som kunnat ta del av de två registren, inte bara i Skåne. Ingen av dem har protesterat mot upprättandet av registren. Den som till slut agerade vågade uppenbarligen inte gå till en högre chef. Såg det kanske som riskabelt eller meningslöst och vände sig i stället till Dagens Nyheter.
Länspolischefen bör rimligen ha känt till registren. Om inte, kan man ifrågasätta hur han och hans biträdande länspolischef sköter sina jobb.
När polisen nu slås samman till en myndighet måste den nya organisationen snabbt verka med full kraft och se över polisens bemanning. Det är inte fler poliser som är det viktigaste. Mer angeläget är det att förtidspensionera eller avskeda en rad poliser som inte håller måttet eller rent av bryter mot lagen.
Statsministern borde även låta regeringen gå till val med en ny justitieminister.
För övrigt anser jag att Gotland måste försvaras.
