Kommunister i regeringen?

Det här var slutklämmen i ett hyllningsbrev som det svenska kommunistpartiet – som nu kallar sig vänstern – skrev till chefsdiktatorn i DDR Erich Honecker 4 oktober 1989.

Det brevet skickade de svenska kommunisterna till en diktatur som höll sin befolkning i ett fängelse. Berlinmuren, som skulle hindra människor i öst att fly till väst, började byggas 13 augusti 1961. 916 personer sköts när de försökte fly till väst.

Det svenska kommunistpartiet bytte 1967 namn till VPK – det vill säga Vänsterpartiet kommunisterna. Berlinmuren föll 36 dagar efter att kommunisterna skickat sitt hyllningsbrev till Honecker. Därefter bytte kommunisterna namn till Vänsterpartiet. Men bytte de åsikter? Blev de ett helt annat parti? Frågan är intressant eftersom de rödgröna kan vinna valet, och Vänsterns partiledare Jonas Sjöstedt aspirerar på en post i regeringen.

Dagens kommunister talar inte om partiets historia. Men länge hyllade partiet diktaturerna i öst. Partiet fick också ekonomiskt stöd av Sovjet.

I en intervju i SvD (23/3) säger Jonas Sjöstedt att ”Vårt långsiktiga mål är den demokratiska socialismen och att avskaffa kapitalismen.”

Låt oss se på de här begreppen. Socialism innebär, enligt allt jag läst, att staten tar över företagen. Pris-mekanismen slopas, staten styr ekonomin.

Friedrich Hayek har in sin bok ”Vägen till träldom” visat att när det parti, det vill säga det socialistiska, innehar staten och konfiskerar alla företag – så försvinner friheten. När staten äger alla tidningar – vilken tidning kan granska staten kritiskt?

När ingen har rätt att starta företag försvinner den viktigaste drivkraften i ekonomin – och därmed grunden för välståndet. DDR var det rikaste företaget i det socialistiska Öst- europa och hade 25 procent av levnadsstandarden i Västtyskland. Hur många sköts av västtysk polis för att de försökte fly från det kapitalistiska Västtyskland till det socialistiska DDR? Vi har haft nästan ett helt sekel av experiment med socialism. Alla socialistiska länder fick en kombination av diktatur och fattigdom.

All teori och erfarenhet säger att investeringar kan allokeras av antingen byråkrati eller marknad. I den socialistiska ekonomin finns ingen marknad, alltså inga fria företag. Utan all ekonomisk makt utövas uppifrån, i toppen finns de som kommenderar och konsumenterna blir kommenderade. Nu säger de svenska kommunisterna att de vill ha jämlikhet. Då blir frågan: hur får partiet jämlikhet mellan dem som kommenderar och de som blir kommenderade?

Det är kommunisternas jämlikhetsfråga.