Invasionen är ett inkassobrev

Det hävdade försvarsberedningens ordförande Cecilia Widegren (M) hösten 2012 i ett inlägg på Twitter. Tweeten har återgetts flitigt, och något skadeglatt, alltsedan Rysslands invasion av Krimhalvön inleddes. Då kvittar det att Widegren i dagarna reviderade sin tidigare uppfattning med följande tweet: ”I morgon vaknar Europa upp i en ny säkerhetsmiljö. Viktigt att respekten för staters suveränitet o respekt f fredsordning bejakas.”

Statsminister Fredrik Reinfeldt verkar hålla med. I ett samtal med studenter i Uppsala på måndagen meddelade han att det finns skäl att snabba på den haltande försvarsreformen samt att incidentberedskapen ska förstärkas.

Vad detta betyder i kronor och ören är höljt i dunkelt. Finansminister Anders Borg (M) meddelade nyligen att Försvarsmaktens anslag minskas med cirka 30 miljoner kronor i år och 100 miljoner kronor per år fram till 2018. Detta utöver besparingar i personalanslaget på 500 miljoner kronor som försvarsminister Karin Enström (M) beordrade förra året. Krona-för-krona-doktrinen ska bibehållas även här.

Budgeten är alltid varje politisk viljeyttrings lackmustest. Just budget och pengar är också det huvudsakliga skälet till Rysslands invasion av Ukraina.

Rysslands kassako, naturgasledningarna till Europa, går genom Ukraina. Europa har dock börjat frigöra sig från den ryska naturgasen. 2012 var första året Norge försåg Europa med mer naturgas än Ryssland. Ukraina har även stora skulder till ryska Gazprom, och har även påbörjat arbetet med alternativa källor för sitt energibehov. Eftersom Ukraina tidigare jämte Tyskland varit Rysslands största gaskund, i kombination med att landets norra befolkning velat röra sig mer mot EU, har detta gett upphov till nära nog panik i Kreml. Man har sett sitt kassaflöde sina. Invasionen av Krimhalvön är en gasleverantörs desperata inkassobrev.

I skuggan av detta är det värt att påminna om naturgasledningen Nordstream mellan Ryssland och Tyskland. De 120 mil långa dubbelrören som passerar den svenska ekonomiska zonen och de danska och finska territorialvattnen, gör att Gotland, och Sverige, ligger i den direkta ryska intressesfären.

Det är i det ljuset som förra årets uppmärksammade ryska flygövningar mot Sverige ska ses. Utöver detta har det sedan en tid tillbaka förekommit förhöjt, aggressivt beteende från både det ryska flygvapnet och marinen i Östersjön, Barents Hav och Norra Ishavet mot samtliga nordiska grannländer. Det gör den svenska regeringens totala haveri kring beställningen av den nya U26-ubåten från tyska Thyssen Krupp extra besvärlig.

Den ryska upprustningen och den ökade aktiviteten i vårt närområde kräver fortsatt vidareutveckling av svensk ubåtsförmåga. Gotlands centrala position gör också att bemanning och luftvärn är nödvändigt.

Frågan är nu vilka besked Anders Borg har till försvarsberedningen.

Csaba Bene Perlenberg är liberal skribent med inriktning på försvars- och säkerhetspolitik