Annons
Nyheter

Egenintresset ljuger inte

Storbritannien har länge beskrivits som ett renodlat tvåpartisystem, där majoritetsvalen ger oproportionerligt stort stöd till de två största partierna.
Nyheter • Publicerad 26 april 2010

Till skillnad från det proportionella system vi har i Sverige där varje valkrets har flera mandat omfattar de brittiska valkretsarna bara ett mandat som går till valkretsens största parti. Oftast har det handlat om Tory eller Labour.

Detta har också präglat valkampanjen på nationell nivå där all uppmärksamhet har riktats mot de två stora. I skuggan från dessa har den eviga trean Liberaldemokraterna försmäktat.

Annons

Majoritetsvalen har ofta kritiserats för att vara orättvisa. Och visst kan man förstå de liberaldemokrater som har svårt att acceptera att ett valresultat på 22,1 procent av rösterna bara ger 10,1 procent av platserna i parlamentet, som fallet var 2005.

Detta är konsekvensen av ett majoritetsvalsystem, det tredje partiet kan sällan konkurrera om vinsten i en valkrets och vinner därför sällan ett mandat. Fördelen är att det största partiet ofta vinner ett så stort antal valkretsar att man får egen majoritet i parlamentet och därmed kan forma en stabil regering, även om man inte har en majoritet i antalet röster.

Därför har också de två stora partierna i brittisk politik länge hållit fast vid systemet med majoritetsval, de vet att när det egna partiet blir störst kommer systemet gynna dem själva och egenintresset talar därför för att systemet bör behållas.

Samma egenintresse förklarar att Liberaldemokraterna driver krav på ett proportionellt valsystem så att partiet äntligen skulle kunna kliva ur skuggan från Labour och Tory.

Med de remarkabla framgångarna för Liberaldemokraterna de senaste veckorna kan partiet hamna i en position där man kan ställa krav på förändringar av valsystemet. Men för att det ska vara möjligt krävs att Liberaldemokraterna hamnar i en vågmästarställning, vilket inte är självklart.

Även om partiet nu ser ut att kunna bli näst största parti, eller i vissa mätningar till och med största parti, i antalet röster räknat, är det inte självklart att partiet får en lika stark ställning i parlamentet.

Problemet för Liberaldemokraterna är att deras väljarstöd är jämt fördelat över hela landet vilket gör att partiet riskerar att komma tvåa i många valkretsar och en andraplats ger ingen plats i parlamentet. Labour och Tory har däremot båda områden där respektive parti dominerar stort vilket gör att de sannolikt kan vinna ett oproportionerligt stort stöd också i årets val.

Blir det så finns det anledning att anta att valsystemet förblir som det är, för i politik vet vi att egenintresset sällan ljuger.

Douglas Brommesson är universitetslektor i statsvetenskap.

Mattias Karlsson
Douglas Brommesson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons