Bakom min slöja
Min abaya är stilig med blombroderier i kanterna (tills helt nyligen förbjudet), och det är bekvämt att slippa bry sig om vad man ska ha på sig. Frågan är dock om mitt uppskattande är ett uttryck av det internationellt kända ”Stockholmssyndromet” som av forskare beskrivits som en relation mellan förövare och offer i en gisslan- eller kidnappningssituation där offret tar parti för förövaren, grundat på alternativet att råka ännu värre ut.
Burqha är här i Saudi namnet på den traditionella klädsel som bara beduinkvinnor bär. Den franska burqhadebatten är het här i Saudiarabien trots att det verkar så annorlunda här. Eller egentligen handlar kanske debatten om precis detsamma: brist på tolerans för det avvikande. Tvånget att bära abaya här och förbudsdiskussionen om burqha/abaya i väst.
Den franske presidenten Nicolas Sarkozys uttalande om att abayan är ”en symbol för kvinnors förtryck och underordning” kanske representerar den provokation vårt västerländska emanciperade samhälle uppfattar i mötet med det hotande annorlunda, här representerat av islamska religiösa föreskrifter kring kvinnlig klädsel som vi sedan länge har glömt att vi också till viss del haft.
Sjalen i vår nutidshistoria tycks bortglömd; för några decennier tillbaka skulle gifta kvinnor täcka håret, inte bara i kyrkan. Det var normalt.
Saudiarabien är dock ett av de mest extrema exempel på tolkning av religiösa föreskrifter om kvinnors klädsel. Det har delvis sin bakgrund i Kungadömets historia. Ibn Saud strategi (efter att ha kört ut ottomanerna och den rivaliserande Hashiddynastin) för att ena landet var systematiskt månggifte (man krigar inte inom familjenstrategi) med den religiösa maktfamiljen Wahhabi som därför har fått oproportionellt stort inflytande i landet.
Islam kan tolkas på olika sätt, också i Saudi-arabien, skriver Abdalla Al-Asmary, krönikör i Saudi Gazette, i eftervågorna av den franska Burqa debatten. Han menar att ansiktsbeslöjningen niqab inte är ett måste och hänvisar till Sheik Ayed Al-Qarni, en av vår tids mest inflytelserika religiösa ledare.
Kvinnor jag pratar med bakom niqab förklarar att det inte handlar om religiösa motiv för just dem, mer om tradition för de äldre och sociala motiv för de yngre. För att skydda sitt anseende för andra kvinnors struntprat och ryktesspridning säger de.
Ansiktsslöja som ett annorlunda uttryck för samma oro som också finns i sammanhang jag känner i Sverige.
Vanja Berggren är lektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad och verksam vid King Saud Abdelaziz University for Health Sciences, Riyadh, Saudiarabien.
