Elnätet en dyr fälla
– Det är helt naturligt att priserna på nätavgifter skiljer sig åt mellan olika bolag. I grund och botten handlar det om vilka kostnader ägarna har för att driva sitt nät.
Det säger Tony Rosten, ställföreträdande generaldirektör för Energimarknadsinspektionen, den myndighet som granskar elnätsavgifterna.
Han menar att det huvudsakliga skälet till olika avgifter är skillnaden på näten i glesbygd och tätort.
– I en ort som Sjöbo är ledningslängden till en nätkund i snitt 151 meter. I Trelleborg är den 55 meter. Självklart är det dyrare att hålla ett nät i glesbygd.
En snabb strukturomvandling pågår bland kraftbolagen. Färre ägare lär få prisskillnaderna mellan olika nät att bli mindre.
Lägre avgifter lär det däremot inte handla om. De närmaste åren väntar dramatiska höjningar av de fasta nätkostnaderna. När det svenska stamnätet förstärks och när kablar ska grävas ner måste alla nätägare vara med och betala. Notan lär hamna hos slutkunderna.
Många nätägare kommer att vilja ta ut en allt högre del av sina kostnader genom fasta avgifter.
– Det är fullt begripligt. Kostnaderna är till mycket stor del fasta och det är naturligt att det också avspeglas i kundernas avgifter.
Tony Rosten menar samtidigt att det finns ägare som inte tar ut hela kostnaden för nätet på kundernas avgifter. Ett billigt nät kan ge andra vinster, till exempel genom att göra en kommun mer lockande att verka eller bo i.
