"Det arbete vi har är en livsstil"

Rollerna: "Min solistdebut var som Eliza i My fair lady. Jag har fått göra flera av de där rollerna som många drömmer om. Det går inte att välja ut en av dem. Visst har det varit kämpigt på vägen ibland, mycket nerver, men det finns så mycket att lära. Människor tycker att de har rätt att kritisera och analysera oss så fort vi syns och då är det lätt att tappa självuppfattningen. Men det jobbiga glömmer man och det roliga kommer man ihåg. Samtidigt är ju det kämpiga en lärdom att ta med sig. Alla roller bjuder på olika saker och man får använda sina egna verktyg för att hitta särarten, bygga upp rollerna så att de blir på riktigt på något sätt. Jag känner mig verkligen glad och privilegierad som har fått göra allt det här. "

Scenerna: " Jag har blivit väl omhändertagen på alla ställen som jag kommit till. Stora teatern i Göteborg blev mitt första möte med riktig teater. Det var en sådan atmosfär även om det var dammigt och trångt. Där fick jag lära mig jobbet från start. Jag tittar så sällan i backspegeln och då bara med en sådan otrolig glädje. Om jag blev erbjuden en roll på en scen i London så är det klart att jag skulle ta chansen. Det finns många kärringroller kvar för min del!"

Att undervisa: "Det är jätteviktigt för mig parallellt med att jag själv står på scen. Det är en tillfredsställelse att få dela med sig av de kunskaper man själv har fått. Men det är inte osjälviskt utan jag känner mig stolt och glad när jag själv får hjälpa till och se andra utvecklas. Det blir ett nära möte med människor eftersom man lämnar ut sig så mycket när man jobbar med sin röst och sin kropp. Det blir skratt och gråt och då finns jag där och kan samla ihop dem eftersom jag har sett det förr och själv upplevt det. Lika glad som jag bli av att undervisa lika förbannad blir jag när människor gör en grej av att coacha men inte har teckning för det de gör. Då de lurar folk in ni något de inte klarar av. Då blir jag svart i ögonen."

Fame Factory: "För mig var det viktigaste att jag fick vara med och undervisa på mitt sätt. Och för att uttrycka mig klart tog jag mig friheten att göra det. Det är viktigt att komma ihåg i livet att om jag gör det jag är bra på och du det du är bra på – då funkar allt ganska bra. Sen är jag oerhört glad och tacksam över att programmet blev uppskattat i stugorna. Men det har gått inflation i den här typen av program. Vi kan inte ha hur många rockies som helst i musikbranschen. Var ska de jobba? Det finns inte plats för alla. Det är så mycket som kan gå fel och där har de bakom programmen ett stort ansvar."

Christian: "The man in my life. Det är vi två, så är det bara. Eftersom vi ofta spänner bågen väldigt högt båda två är det gott att ha en plats att komma hem till, där man får vara liten, där man bara får vara och prata om sådant som rör bara en själv och får nyanserade motfrågor. Att ha någon som man kan vara helt öppen mot, men det betyder inte att vi vet allt om varandra. Några hemligheter finns kvar. Vi har varit tillsammans i 30 år och har säkert massor att lära om varandra fortfarande."

Villa Ancora: "Vi har en fantastisk möjlighet att välja vad vi vill göra, men det är något som vi har skapat åt oss själva. Vi har gäster här när vi kan och vi är noga med att de som kommer ska känna att här är lugnt och skönt. Vi kommer att ha våra adventskonserter som alltid, men annars skjuter vi lite från höften. Känner vi att nu måste vi ha en konsert så har vi det. Eftersom vi har så många härliga kontakter kan vi göra så."

Fritid: "Vad är det? Det arbete vi har är en livsstil, men visst finns det tid när jag inte undervisar eller står på scen. Jag försöker mer och mer att trappa ner alla måsten. Redan nu har jag börjat boka in feel good-dagar i min kalender. Då ska jag vara för mig själv i min ateljé eller tillsammans med Christian. Man får så otroligt mycket mer energi om man gör så. Jag är fullständigt värdelös i golf men det gör inget. Jag spelar ändå. Det är så härligt att få göra saker där man inte blir bedömd. Det är så viktigt i jobbet hela tiden och därför är det skönt att slippa det."

Framtiden: "I mellandagarna börjar vi repetera en helt nyskriven opera med musik av Jonas Forsell som har premiär på Malmö opera i februari. Han har haft vänligheten att skriva en roll vill mig och det är ju oerhört ärofullt. Jag ska spela Fredrik och det blir faktiskt min första manliga roll. Allt ät väldigt spännande. Det har kommit ett partitur men jag har inte hunnit spela igenom det."

Om att fylla 50: "Det är bara en siffra, som också gör att det är lättare att säga vad man vill och inte vill tycker jag. Jag är glad att jag inte är 25. Det blir vad man gör det till. Jag tror jag kommer att känna likadant när jag blir 60, om jag blir 60. Jag älskar livet och tycker att det är fantastiskt att få vakna varje morgon. Jag är lite buddistisk i mitt tänk och lever framåt. Kriser – vad är det?"