Patrik Oksanen: Patrik Oksanen: Så behöver Sverige rustas för att möta Putin

”Sveriges försvarsförmåga behöver stärkas. Upprustningen tidigareläggas. Sverige ska ha ett starkt försvar. Ett totalförsvar av svenska folket och för svenska folket.”

Det var en allvarsam statsminister Magdalena Andersson (S) som höll tal till nationen i tisdags. Det lär inte vara det sista talet som en svensk regeringschef får hålla i den nuvarande säkerhetspolitiska krisen.

Kremls försök att med storskalig brutalitet försöka sudda ut ett demokratiskt land i Europa gör att politiska positioner som tidigare setts som orealistiska nu intas. Det gäller inte minst upprustningen av svenskt försvar.

I februari insåg regeringen att försvarsberedningen behövde återinkallas. Då var utgångsbudet omprioriteringar inom ram med noll kronor extra. Sedan kom Moderaterna med ett utspel på tre miljarder kronor extra i vårändringsbudgeten, varav en del till det civila försvaret. Sedan kom kriget.

I sitt tal i tisdags lovade statsminister Magdalena Andersson att regeringen kommer att ta initiativet till resursförstärkningar. I onsdags kom centerpartiledaren Annie Lööf och lade golvet på att 2 procent av BNP ska nås senast 2025, vilket är 30–35 miljarder kronor extra under försvarsbeslutsperioden. Samtidigt markerade Annie Lööf att det inte finns ett tak för C i förhandlingarna. ”The sky is the limit”.

I torsdags var det Liberalernas tur att trumfa: 2 procent av BNP redan till 2024, samt 30 miljarder kronor extra utöver det. Och därefter gjorde Moderaterna utspel på samma nivå som C, med tillägget att Försvarsmaktens utrymme för framtida inköp ska utökas till minst 200 miljarder kronor.

Det är svårt att regeringen kan gå så mycket lägre i sitt bud om bred enighet ska upprätthållas och orden från talen i tisdags förverkligas. Därför kan vi i praktiken lägga Försvarsbeslutet 2020 till handlingarna. Det här betyder att det är mycket som behöver gå fortare.

Här är en lista vad som behöver göras snabbt och på sikt:

* Personalen är den viktigaste punkten för snabb effekt. Ge Försvarsmakten fria händer att anställa allt den kan till förbanden. Januaris förflyttningar till Gotland hade inte varit möjlig utan fast anställd personal. I marinen saknas dubbla besättningar till korvetterna. Om fel befattning på en korvett är borta lägger fartyget inte ut. Så sårbara är vi i dag. För att kunna vara en attraktiv arbetsgivare behöver Försvarsmaktens löner höjas så att det ligger i nivå med andra myndigheters lönelägen.

* Ge Försvarsmakten möjlighet att själv styra när pengarna används. Under fjolåret kunde inte Försvarsmakten göra av med hela anslaget på grund av pandemin och materielbeställningar, och ska lämna tillbaka miljardbelopp till finansen.

* Bryt upp byråkratin och detaljstyrningen. Försvarsmakten och andra försvarsmyndigheter ska inte behöva ta vägen över regeringen för beslut som ligger inom inriktningen. Det försenar bara processen med byråkrati och det har vi inte tid med.

* Klubba igenom miljötillstånd och annat som ligger på regeringens bord för att skapa förutsättning för verksamheterna att växa på de olika garnisonsorterna.

* Skicka omedelbart en delegation till USA för att förhandla om köp av specialammunition. Räkna med att allt blir mycket dyrare när alla vill införskaffa det samtidigt.

* Köp in bränsle, sjukvårdsutrustning, fordon och annan viktig materiel för att öka förbandens uthållighet.

* ”Bydéna” allt som går. Begreppet kom till efter att Försvarsmakten satte en avlagd förmåga i bruk igen i förband, då handlade det om kustrobot. Det finns exempelvis fartyg i Karlskrona där skrovet kan användas och och det går att omvandla till något som kan tas i tjänst relativt snabbt (om det finns personal).

* Köp in mer luftvärn, som Patriotsystemet. Tidigarelägg luftvärn på korvetterna.

* Snabba på uppsättandet av logistikförband och satsa på förbandens rörlighet.

* Fatta redan nu beslut om anskaffningar och utökningar som tar längre tid att få på plats: Kryssningsrobotar, drönare, krigsbaser för flygvapnet och fler ubåtar, korvetter och minröjningsfartyg till marinen. Låt amfibieförmågan tillväxa, med en brigad på västkusten, en brigad i Stockholm och en bataljon i Karlskrona för södra Sverige. Tillse att det i Skåne finns tillräcklig militär kapacitet för att stänga Öresund tillsammans med Danmark. När det gäller armén förstärk framför allt i norr, på Gotland och Hemvärnet. Utbilda en Norrlandsbrigad i Sollefteå/Östersund, utöka Arvidsjaur till en jägarbrigad och tillför gränsjägarförmågan (utreds redan) igen.

De miljarder som nu diskuteras tar snabbt slut. Det är nog inte sista gången det blir en akut påfyllning av pengar. Det blir dyrt om det slarvats med försvaret i lugna tider. Lägg sedan till den civila delen av totalförsvaret; vi pratar om stora kraftansträngningar för stat, kommuner, regioner, myndigheter och företag och investeringar i mångmiljardbelopp. Krigsplaceringar behöver göras omedelbart, strategiska lager köpas in och MSB måste få order av regeringen att ta ledningen i arbetet.

Krisen riskerar att pågå länge och läget kan bli mycket farligt. I orostid förpliktigar statsministerns ord: ”Som statsminister är min första och sista fråga inför varje beslut: Vad är bäst för Sveriges säkerhet?”

Patrik Oksanen är fristående kolumnist på ledarsidan, senior fellow på tankesmedjan Fri värld samt ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademien.