Annons

Trelleborgsläkaren: ”Varje barn borde ha tre gympalektioner i veckan”

Artros är en folksjukdom som påverkar 10 procent av befolkningen i åldern 50-70 år. Hos dem över 70 år är andelen med smärta och stelhet ännu högre. Carl Johan Tiderius, som bland annat jobbar på ortopeden i Trelleborg, började forska för att förstå sjukdomens process.
– Försök hålla vikten och träna regelbundet, är hans råd både för att minska risken att drabbas och symtomen om sjukdomen redan är ett faktum.
Trelleborg • Publicerad 1 oktober 2024 • Uppdaterad 1 oktober 2024
Carl Johan Tiderius, läkare vid Trelleborgs lasarett som forskar kring artros, deltog i Kockska stiftelsens konferens i Trelleborg.
Carl Johan Tiderius, läkare vid Trelleborgs lasarett som forskar kring artros, deltog i Kockska stiftelsens konferens i Trelleborg.Foto: Tomas Nyberg

Sedan mitten av 1990-talet är Carl Johan en av de läkare som arbetar på Trelleborgs lasarett där många av de planerade ortopediska operationerna genomförs och både höft- och knäleder ersätts med proteser.

I början av sin karriär mötte han många medelålders och äldre patienter som drabbats av artros. En sjukdom som har en stor påverkan på livet, och det väckte Carl Johans nyfikenhet.

Annons

Sedan början på 2000-talet bedriver han forskning knuten till Lunds universitet och är en av dem som fått pengar av Kockska stiftelsen. Carl Johan beskriver artros som en komplicerad sjukdom.

– Vi har tyvärr inget botemedel för att behandla artros och känner i nuläget inte till någon medicin som bromsar förloppet. Det gör det lite dystert, konstaterar han och tillägger att för att kunna hitta en medicin så måste man förstå sjukdomen och processen bakom.

Vanligast är att drabbas av artros i höfter och knän, men sjukdomen förekommer i de flesta av kroppens leder. Sjukdomen diagnostiseras med hjälp av röntgen, men bara för att den syns där betyder det inte att patienten upplever besvär med smärta och stelhet.

– 10 procent av befolkningen upplever smärta på grund av artros, men mer än dubbelt så många har artros som syns på röntgen. Det är en korrelation mellan röntgenfynd och kliniska symtom, konstaterar Carl Johan.

I flera studier har han undersökt hur sjukdomen påverkar ledbroskets kvalitet. En successiv nedbrytning av ledbrosk är nämligen den tydligaste konsekvensen av artrossjukdomen. Ett av Carl Johans mest intressanta fynd är att fysisk aktivitet inte bara ökar kvalitén på brosket utan sannolikt även kan bromsa ner sjukdomsförloppet. Just träning och viktkontroll är den första behandling som sätts in i dag, ofta i form av artrosskola, digitalt eller hos fysioterapeut.

– I min forskning har jag tagit fram vetenskapligt stöd för att träning faktiskt funkar, säger Carl Johan och förklarar att artrosskolan har tre grundpelare – viktkontroll, träning och information.

Om processen fortskrider är slutbehandlingen att byta ut en led mot en protes. Något som ger patienten en god funktion och ett smärtfritt liv. Men Carl Johan vill gärna se att vi jobbar förebyggande – och att vi börjar med de riktigt unga.

Carl Johan Tiderius.
Carl Johan Tiderius.Foto: Tomas Nyberg
”Försök hålla vikten och träna regelbundet.”
Carl Johan Tiderius

– Jag anser att skolan går på helt fel håll när man drar ner på antalet gympalektioner. Varje barn i grundskolan borde ha tre lektioner i veckan. Sedan finns det ett egenansvar hos föräldrarna att se till att barnen är igång. Vi ser en utveckling som jag tycker att vi måste bryta, säger Carl Johan.

Om han själv haft en tonåring eller var ung vuxen som ville elitsatsa skulle han dessutom satsa på en kurs i skadeprevention. På det sättet kan man ta bort en viktig riskfaktor eftersom man vet att skador på menisk och främre korsband nästan alltid sätter igång sjukdomsprocessen.

– Men nummer ett för alla är alltid att försöka hålla sig i form och träna regelbundet utifrån sina förutsättningar, uppmanar Carl Johan och konstaterar att det aldrig är för sent att börja.

Enligt Carl Johan Tiderius, som forskar på artros, är crosstrainer ett bra träningsredskap för alla.
Enligt Carl Johan Tiderius, som forskar på artros, är crosstrainer ett bra träningsredskap för alla.Foto: Scanpix
Annons

Genom att gå ner i vikt och träna styrka i höft och knän går det att förebygga artros. Carl Johan nämner crosstrainer som ett bra instrument som fungerar för alla.

– Det brukar jag rekommendera. Vill man styrketräna är det bäst att ha en sejour hos en fysioterapeut så att man får lämpliga övningar.

Fakta

Vem var Greta och Johan Kock?

Greta Kock, född 1872 och Johan Kock född 1866 gifte sig 1891 och bodde i köpmansgården vid Östergatan i Trelleborg. Där hade familjen Kock varit bosatt sedan flera generationer och där bedrev man även sin handelsverksamhet.

1889 blev Johan Kock officiellt chef för familjeföretaget. Ganska snart insåg han att att det inte var rationellt att driva både parti- och detaljhandel. Han avyttrade butiksrörelsen och koncentrera sig på den övriga rörelsen. Det visade sig vara en klok satsning. En ny industriell epok stod för dörren; det hade Johan Kock fått klart för sig under praktikåren utomlands. Några av de företag som startades och drevs av Johan Kock var Trelleborgs bryggeri AB, AB Velox, som senare blev Trelleborgs Gummifabrik AB, samt Trelleborgs Glasindustri AB.

Makarna Kock fick aldrig några barn. Greta Kock gick bort 1941 och Johan Kock fyra år senare. Enligt deras testamenten skulle hela kvarlåtenskapen tillfalla tre stiftelser. Två av dessa finns fortfarande kvar: Greta och Johan Kocks stiftelse för behövande unga, gamla eller sjuka, kallad Fromma stiftelsen, samt Greta och Johan Kocks stiftelse för Trelleborgs Stads försköning. Släktstiftelsen är numera avvecklad. En del av Fromma stiftelsens verksamhet utgörs av stöd till medicinsk forskning, främst inom artros och Alzheimer. Veckans konferens var den fjärde som arrangerats i Trelleborg. Den första var 2016.

Nilla OlssonSkicka e-post
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons