Sophias uppfinning används i hela landet

Det var när bästa kompisen sökte sjuksköterskeprogrammet i Lund som Sophia insåg att hon ville välja samma väg.

– Under åren på Centralskolan, Liljeborgskolan och Söderslättsgymnasiet visste jag inte alls vad jag ville göra. Jag hade en ungdomspraktikplats på lasarettet hos sjukgymnaster som rehabiliterade strokepatienter och kände att jag trivdes i den miljön och med att jobba med människor. Men det var först när min kompis sökte utbildningen som jag tänkte – varför inte? På den vägen är det, konstaterar Sophia.

Efter tre år som sjuksköterska valde hon att bygga på sin grundutbildning och specialiserade sig inom anestesi.

– När jag jobbade på vårdavdelning och läget blev akut, någon fick ett hjärtstopp, då kom de där gröna människorna. De var hjältarna som fixade det. Då tänkte jag att så vill jag också göra. Det var mitt första möte med anestesisjukvården. Nu vet jag att det är den lilla biten, konstaterar Sophia med ett leende.

När hon påbörjade sin specialistutbildning insåg hon snabbt att det framför allt handlar om att möta patienter inför operation. Det visade sig vara minst lika roligt, om inte roligare.

– Den insikten kom med tiden, men det var verkligen ett lyckokast. Man brukar säga att det är de som inte är sociala som jobbar inom anestesi för att patienterna sover hela tiden. Men det stämmer inte. På kort tid måste man lyckas skapa förtroende och kunna ta hand om en patient när den är som mest sårbar. Man måste kunna läsa av om man ska vara tyst, om patienten vill veta allt – eller inget. Det är utmanande, förklarar Sophia.

Bortsett från ett år, 2008-2009, då hon sövde hästar på en klinik, har Sophia jobbat inom kirurgin på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

– Jag red på Brosjödal när jag växte upp och hade en häst som jag skötte utanför Gislöv. Jag ville testa något nytt och sökte mig till en privat klinik, men jag upptäckte att det inte var för mig. Att söva en häst är inte riktigt samma sak som att arbeta med människor.

I Sophias jobb på sjukhuset ingår att ta hand om framför allt vuxna patienter som ska genomgå operationer i de nedre delarna av kroppen. Det kan vara tarmar, urologi eller kärl, men även trauma eller kejsarsnitt. Det händer även att hon får åka med patienter som flyttas med ambulans.

– Jag får se mycket, jobbet är varierat och känns väldigt meningsfullt, summerar hon.

Det var i sitt vardagliga arbete som Sophia insåg att det fanns ett behov av ett avlastningsbord.

– Man får ställa sprutfatet på patientens mage och det blir konflikt om platsen. Ibland får man lägga saker i sängen eller använda patientens bord och det är ohygieniskt, förklarar Sophia som efter att ha burit på idén länge skapade en prototyp av kartongbitar och tejp som hon hittade i ett förråd.

Hon utgick ifrån sprutfatets storlek och skapade ett avlastningsbord som kan skjutas in under madrassen för att hållas på plats. Strax innan hade Innovation Skåne, som är Region Skånes innovationsbolag, varit på besök på Sophias avdelning och berättat vad de kan hjälpa till med.

– De hjälpte mig verkligen med allt. Från marknadsundersökning till hur jag skulle ta nästa steg och vilka papper som behövs. Jag rekommenderar verkligen alla som har en idé att kontakta dem. Det kostar inget, säger Sophia.

På grund av pandemin drog processen ut lite på tiden men när den första prototypen i plast var klar kikade en hygiensjuksköterska på den och kom med lite feedback.

– Hon föreslog att det skulle vara öppna hörn så att smutsen kunde rinna ut lätt när man rengör det, förklarar Sophia och visar på bordet som hon har med sig till vår träff.

I april fick hon ta emot Svenska hygienpriset 2022 för sitt avlastningsbord.

– Jag tänker att det bara är en plastbit i all sin enkelhet. Men jag, andra sjuksköterskor och läkare, använder det i vårt arbete dagligen. Det känns kul!

Bordet heter Hedda efter Sophias nioåriga dotter.

– Jag är praktiskt lagd, lösningsorienterad och har ett driv att få saker att funka bättre. I min yrkesroll måste jag ganska ofta tänka utanför ramarna. Hedda är pysslig, kreativ och hittar lösningar. Därför var det roligt att uppkalla det efter henne.

Häromdagen blev Sophia stoppad av en granne som jobbar på IVA. Hon hade också en idé som Innovation Skåne fastnat för. Sophia själv har ytterligare en idé som hon tänker lägga fram.

– Det är kul att kunna visa andra att det finns en väg för att lösa problem. Men det känns fortfarande lite overkligt att bordet finns och används.