Mental träning blev vägen tillbaka efter utmattningssyndromet

Utmattningssyndromet innebar en fysisk, psykisk, social och känslomässig kronisk trötthet som inte gick att sova bort. Camilla vet vad det vill säga att vara utbränd och leva med utmattningssyndrom.

– Upptäckten om den okunskap som fanns om utmattning i kombination med insikten av min egen kunskapsbrist väckte funderingar och tankar hos mig om hur jag skulle kunna öka min kompetens och förmedla kunskapen vidare, säger hon.

Under sina 18 år inom HR har Camilla sett ett flertal medarbetarenkäter på de arbetsplatser där hon arbetat som visar att många anställda känner sig stressade. Hon har också sett organisationer där det saknats kunskap om och osäkerhet kring hur man kan hantera de här frågorna.

– Arbetsmiljölagen ställer höga krav på arbetsgivaren när det gäller stressrelaterad psykisk ohälsa och det är bra men det handlar också om individen. Det är lika viktigt att arbetsgivaren kan arbeta förebyggande med till exempel balansen mellan krav och resurser som att medarbetaren har självkännedom om sin inre och yttre stress. Som jag ser det är det ett delat ansvar, fortsätter Camilla.

De första två månaderna var hon övertygad om att det var en fysisk sjukdom som drabbat henne. Camilla ville inte acceptera och hade svårt att ta in att hon drabbats av utmattningssyndrom.

– Det var en chock. Det är sällan jag varit hemma för sjukdom. Plötsligt ville inte kroppen samarbeta. När den väl gjorde det märkte jag hur mitt minne inte fungerade och jag glömde extremt mycket, vid ett tillfälle kom jag till exempel inte på hur jag skulle starta bilen. Någon gång hade jag parkerat utanför en affär men hade ingen aning vad jag skulle göra där, berättar Camilla för att ge en bild av hur hennes tillvaro såg ut.

Hon vet att det kommer ta tid att bli helt återställd så att köra på som innan utmattningen går inte och är heller inget hon vill.

– Jag är mycket mer medveten om var min gräns går i dag och kan stoppa i tid om det blir för mycket. Jag har lärt känna mina kroppsliga signaler.

Sakta påbörjade hon en inre resa för att söka sig tillbaka till sig själv, till den Camilla som hon någonstans på vägen hade tappat bort bakom prestations- och perfektionskrav.

– Jag kände att jag behövde ta reda på varför jag drabbats? Vad som hände i min kropp när den stängde av – och framför allt – vad jag ska göra för att aldrig hamna där igen, fortsätter Camilla.

En kombination av att förstå vad som stressar just henne tillsammans med att hitta glädjen i det hon tycker om att göra, fysisk motion utan prestationskrav, återhämtning, mindfulness samt mental träning fick henne att börja läka. Ny kraft fick henne att se nya möjligheter och Camilla utbildade sig till mindfulnessinstruktör samt stress- och avspänningspedagog och är snart färdig personlig mental tränare. Hon erbjuder kurser för både företag och privatpersoner för att lära ut stresshantering och mental träning.

– Mental träning handlar om att med tankens kraft påverka hälsan och få dig att må och fungera bättre. Det kan du använda inom livets alla områden, om du vill förbättra din självkänsla eller öka kreativiteten. Du kan lära dig att påverka den yttre och inre stressen. Med hjälp av mindfulness hittar du ditt här och nu och genom mental träning kan du bestämma din framtid. Så dessa är ett bra komplement till varandra.

Camilla konstaterar att mental träning är något som använts inom idrottsvärlden länge.

– Nyckeln är avslappning, det är då du är mottaglig för självpåverkan. Med visualiseringar och affirmationer når du ditt undermedvetna. Då kan du nå dit där du vill vara, men det krävs tid, träning och tålamod.

Camilla är övertygad om att ökad medvetenhet och självkännedom kan förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa.

– Enligt försäkringskassans senaste rapport är de med psykisk ohälsa den största gruppen långtidssjukskrivna, bryter man ner de siffrorna är majoriteten stressrelaterat. Och det fortsätter att öka. I dag erbjuder ofta företag friskvårdsbidrag till sina anställda som de kan använda till fysisk träning. Men friskvårdsbidrag kan även användas för till exempel information om stresshantering.

I början av oktober hålls en konferens i Lund som handlar om vår hjärnhälsa. Camilla menar att det är bra att det kommer fram fakta kring hur stress påverkar oss. För många gör det den stressrelaterade psykiska ohälsan mer lättbegriplig.

– Alla vet inte att stress förändrar hjärnan, att volymen faktiskt minskar i vissa delar. Men det fantastiska är att den är plastisk och kan återgå till normal storlek om vi ser till att återhämta oss och använder rätt verktyg för att få bort den ständiga stressen i våra liv.

Samtidigt är Camilla angelägen om att poängtera individens ansvar.

– Till sist handlar det om att vi inte alltid kan påverka det som händer utanför oss själva. Därför är det så viktigt att bli medveten om vad som är vår inre stress och hur vi kan hantera den och bygga upp vår mentala styrka för att må och fungera bättre.