Storbråk kan stoppa skånsk storbank

Anne-Li Roshagen är ute och hackar maskrosor. Då får man tid att tänka.

– Jag tror att man med sammanslagningen överger tanken om en liten bank nära dig. Vi vill kunna gå till det lokala kontoret och få den personliga kontakten, säger hon.

Anne-Li Roshagen bor i Hammenhög mitt i Sparbanken Syds revir. Hon är en av 60 huvudmän i bygdens bank. På måndag ska de bestämma om Sparbanken Syd ska slås ihop med Sparbanken Finn och Sparbanken Gripen.

– Jag röstade nej senast och är fortfarande emot. Många som bor här i Hammenhög är lite äldre och har inte internetbank. Man är rädd för att lokalkontoren ska försvinna, säger Anne-Li Roshagen.

I november förra året blev det klart att Sparbanken Finn och Sparbanken Gripen ska slås samman till en bank. I februari i år lade Sparbanken Syds ledning fram förslaget att också de ska delta i fusionen som är tänkt att leda fram till en helskånsk storbank. Sen dess har det varit bråk på Österlen.

De tre fristående skånska sparbankerna Finn, Gripen och Syd är de sista som är kvar i Sverige. De har bitit sig fast i den skånska myllan från Simrishamn till Ängelholm i över 150 år. Alla svenska sparbanker utom dessa tre samarbetar idag med Swedbank. Sparbanken Syd och Swedbank bröt samarbetet så sent som 2008. De var Swedbank som sa upp kontraktet med banken eftersom man ansåg att de agerat illojalt när de utrett möjligheten att byta IT-leverantör. Men exakt vad som låg bakom brytningen har blivit en fråga som fått förnyad betydelse.

Enligt Sparbanken Syds styrelse var det efter det bråket i början av 2009 som man började lägga upp en ny strategi för framtiden. De fristående konsulterna Blueberry Hill och Arkitraven kopplades in för att hjälpa till med strategiarbetet. Sommaren 2009 kom deras strategiråd och enligt bankens styrelse var rådet i båda fallen: Fusion. Då kopplades också McKinsey in för att utvärdera en självständig strategi.

– Fyra till sex år sa de att vi skulle klara oss själva. De menade att vi på sikt måste bli del i en större bank. De sa inte fusion med Finn och Gripen men de sa fusion i någon form, säger Ann Nyström, styrelseordförande för Sparbanken Syd.

Sparbanken Finn, Gripen och Syd är alla små i banksverige trots att de genom åren byggts upp av nästan 50 banker. Problemet för små fristående banker som till exempel Sparbanken Finn är att de själva måste bära stora kostnader för ledning och administration. Större banker når stordriftsfördelar då dessa kostnader utgör en mindre del av den totala verksamheten. Besparingen vid en trippelfusion beräknas till mellan 80 och 100 miljoner kronor per år. Det är den ena anledningen till att bankledningarna vill slå sina påsar ihop.

Den andra anledningen är att fristående sparbanker har svårt att få tag på billiga pengar och eget kapital. Det enda sättet för en sparbank att öka det egna kapitalet är genom att återföra vinster i banken. En bank som drivs som aktiebolag kan däremot få in eget kapital genom att ge ut nya aktier, en möjlighet som sparbanker saknar. Detta är en juridiskt viktig detalj som kan få stor betydelse för den nya banken. Vid en fusion blir den nya banken ett aktiebolag med sparbanksstiftelserna som ägare.

– Genom ombildningen till aktiebolag skapas möjligheten till emission om det skulle uppstå en situation där vi behöver ta in mer kapital, säger Lars-Erik Skjutare, vd för Sparbanken Finn och tilltänkt vd för den nya banken.

Eftersom den nya banken kommer att vara ett aktiebolag är det möjligt att börsnotera den, genomföra nyemission och få fler ägare.

– Det regionala ägandet är en kärnfråga som vi inte tummar på och vi är helt överens om att de tre stiftelserna tillsammans alltid ska ha en majoritet i banken, säger Lars-Erik Skjutare.

Aktieägaravtalet som kommer att finnas mellan bankerna gör det alltså idag möjligt att sälja 49 procent av banken till privata ägare. Men att något sådant skulle hända är enligt Lars-Erik Skjutare inte aktuellt inom en överskådlig framtid.

– Som situationen är nu så kommer den nya banken att vara tillräckligt kapitaliserad när den startar och vi behöver inte ta in mer kapital, säger Lars-Erik Skjutare.

Det ösregnar i Ystad. Det är onsdagen innan Kristi himmelsfärd och knappt tre veckor kvar till ödesstämman. För att fusionen ska bli verklighet krävs att två stämmor röstar ja. Vid den första stämman krävdes enkel majoritet för att gå vidare. Då röstade 33 huvudmän ja, 21 nej och 6 dök inte upp. På måndagens stämma krävs två-tredjedels majoritet för att det ska bli en fusion. Marginalerna inför måndagens omröstning är så små att just ett ösregn skulle kunna avgöra bankens framtid. Det är nämligen bara de huvudmän som fysiskt tar sig till stämman som räknas in i omröstningen.

Styrelseordföranden Ann Nyström sitter på huvudkontoret i Ystad och funderar över hur det har kunnat bli så här.

– Det upptar all ens tid, dag och natt. Här ute har folk länge beklagat sig över att tillväxten bara sker på västra sidan i Skåne. Nu vill vi öppna en möjlighet för att få hit tillväxten men då vill man istället bygga murar, på grund av ett huvudkontor, säger hon.

Att den nya bankens huvudkontor ska ligga i Malmö är en känslig fråga i Ystad. Oron finns att bankens fokus ska följa med huvudkontoret och flyttas från Ystad, från privatkunderna och från lokalkontoren. Sparbankens styrelse har försäkrat att så inte är fallet och att inga lokalkontor ska läggas ned men misstron är ändå stor.

– Vi har till och med visat huvudmännen avtalen. Klippt ut avtalen och visat vad det står, säger Ann Nyström.

Striden har under våren bara växt sig större och större. I centrum står på ena sidan Ann Nyström och Sparbanken Syds vd, Staffan Olander. På andra sidan står Håkan Mattson (C), huvudman i banken och ordförande för kommunfullmäktige i Ystad.

– Det verkar som om några huvudmän tror mer på honom än på en samlad bankledning som arbetat med den här frågan i två år, säger Ann Nyström.

Men Håkan Mattsson har å sin sida inte heller förtroende för Ann Nyström.

– Vi hade en diskussion om förtroendet för styrelsen tidigare i år. Då hade 40 procent av huvudmännen inte förtroende för styrelsen och jag tillhör de 40 procenten, säger Håkan Mattsson.

Han reagerade också kraftigt på ett brev som bankledningen skickat ut till huvudmännen i slutet av maj. Ett brev som innehåller felaktig information. En av delarna i brevet som tillbakavisas som osant gäller Sparbankernas riksförbund.

– I skrivelsen fanns ett påstående om att vi i förra veckan hade tagit kontakt med finansinspektionen kring att titta på nya IT-lösningar istället för Swedbank. Något som vi inte har gjort, säger Lennart Ohlstenius, ordförande för Sparbankernas riksförbund.

Denna del av brevet ströks också av Sparbanken Syds kontaktperson Jan Hedqvist på Finansinspektionen när de skickade det dit för godkännande.

– Vi tyckte att det var viktigt för huvudmännen att känna till. Så trots att kontaktpersonerna på inspektionen strukit det tyckte vi att det kunde stå kvar, säger Ann Nyström.

Enligt henne har Syds vd Staffan Olander träffat åtta vd:ar i förbunds­anslutna sparbanker och därigenom fått information om att man letar alternativ till Swedbank.

– Vi har våra källor inom förbundet som bekräftat det för oss. Det är ord mot ord. Om de är i avtalsförhandlingar med Swedbank så kanske Lennart Ohlstenius inte vill att det ska komma ut att de tittar på andra leverantörer, säger Ann Nyström.

Striden har kommit att handla om mycket annat än den faktiska frågan. Ska man slås samman med Finn och Gripen? När Österlenbornas dom faller på måndag är det, oavsett resultat, ett ödesbeslut för banken. Ett ja innebär lite förenklat att man väljer bort sparbanksidealet för ökad lönsamhet och stabilitet. Ett nej att man väljer att behålla det lokala beslutsfattandet och småskaligheten på bekostnad av vinstmaximering. Ett nej innebär också konsekvenser för Ann Nyström. Att styrelsen blir kvar vid ett nej ser hon inte som troligt.

– Men vi skulle aldrig någonsin sätta banken på pottan och lämna i affekt. Det handlar om att jag inte tror att vi i det långa loppet vill ta ansvar för att gå en väg som vi inte tror på, säger Ann Nyström.