Ryssland och Östeuropa drar när Grekland krisar
Fondspararna är vanligtvis snabba på att styra sina sparpengar efter riktningen på börsen eller större makroekonomiska händelser.
Och april var inget undantag i kölvattnet av den allt allvarligare krisen i Grekland.
De mest sålda fonderna under april månad var Europafonder, enligt färsk fondstatistik från Skandia.
– Vi brukar inte se särskilt stora flöden i Europafonder, men i april steg aktiviteten. Grekland utgör en mycket liten del av Europafondernas innehav, men landets ekonomiska knipa får även konsekvenser för övriga länders börser. Dessutom brottas flera andra europeiska länder med liknande problem, säger Jim Rotsman, chef över Skandias investeringserbjudande.
Även Thailandsfonderna placerade sig högt på säljlistan.
– Spararna verkar reagera på den politiska oron i landet och väljer att sälja sina Thailandsfonder. Även Latinamerika, som inte har hängt med i uppgången i år, ligger högt upp på säljlistan, säger Jim Rotsman.
De populäraste regionerna att investera i under april var enligt Skandia Ryssland, Östeuropa och Turkiet.
Östeuropa var den region som drabbades kanske hårdast av finanskrisen. Mest dramatisk var nedgången i Baltikum, där ekonomierna krympte i storleksordningen 20–25 procent.
Undantaget i regionen var Polen, det enda EU-land vars ekonomi växte under fjolåret. Två viktiga förklaringar till att den polska ekonomin klarade sig så pass bra är den låga skuldsättningen i utländsk valuta samt en konkurrenskraftig exportsektor.
Under senaste året har aktiemarknaderna i Östeuropa återhämtat sig starkt, vilket lockat allt fler sparare till fonder som investerar i noterade östeuropeiska bolag.
Både inflation och räntor är för närvarande rekordlåga i regionen och dessutom ser det förvånansvärt stabilt ut för många östeuropeiska banker. I Ryssland har flera banker också gjort stora reserveringar för kreditförluster som inte har behövts.
Men ländernas inhemska efterfrågan är fortfarande svag och det är exporten som leder uppgången.
För Ryssland väntas det förhållandevis höga oljepriset innebära att landet slipper alltför smärtsamma åtstramningar. Tillväxten spås gå från minus 8 procent i fjol till plus 5 procent i år och nästa.
Oljepriset är den enskilt viktigaste faktorn för utvecklingen på den ryska börsen. En tumregel bland investerare är att om oljepriset håller sig i intervallet 60–80 dollar per fat är den ryska ekonomin i balans.
Faller priset ned mot 40 dollar fatet strömmar däremot investerarnas pengar ut ur Ryssland.