Annons

Alla universitet tar emot ”beställningsjobb” – därtill med öppna armar

Kommentar till Christian Ottergrens debattinlägg (den 8 december).
Publicerad 14 januari 2021
Detta är en opinionstext i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Trafikverket medverkar aldrig till att nya pengar investeras där redan investerade pengar inte utnyttjas fullt ut, skriver forskaren Stephan Bladh.
Trafikverket medverkar aldrig till att nya pengar investeras där redan investerade pengar inte utnyttjas fullt ut, skriver forskaren Stephan Bladh.Foto: Tomas Nyberg

Ottergren hävdar att den rapport som Trelleborgs kommun beställt och bekostat hos Handelshögskolan i Jönköping inte är ”objektiv vetenskap utan ett beställningsjobb och har förlorat all sin trovärdighet.” Uppenbarligen vet han inte vad som skiljer vetenskaplig kunskap från annan kunskap och inte heller hur den huvudsakliga vetenskapliga kunskapen tas fram vid våra universitet. Låt mig därför nämna något om detta.

För det första tar alla universitet emot ”beställningsjobb” – därtill med öppna armar. Inom akademin kallas det ”externa forskningsmedel” och stärker samverkan med det omkringliggande samhället liksom att det utvecklar och berikar den vetenskapliga kunskapen.

Annons

För det andra, låt oss tänka att Helsingborgs kommun hos ett universitet beställer en undersökning med syftet att klarlägga de ekonomiska konsekvenserna för skattebetalarna av en fast förbindelse med Helsingör. I Ottergrens föreställningsvärld skulle undersökningen inte vara ”objektiv vetenskap utan ett beställningsjobb” och sakna trovärdighet.

Samma resultat skulle han komma fram till när Landskrona beställer en motsvarande studie beträffande en fast förbindelse med Köpenhamn/Kastrup eller Malmö med Köpenhamn city. Inte heller skulle en regionalt eller statligt bekostad undersökning om alla tre bro- och tunnelalternativen mellan Sverige och Danmark vara ”objektiv vetenskap utan ett beställningsjobb.” Alla förstår det orimliga i den här uppfattningen. Inga universitet åtar sig ”beställningsjobb” i den meningen att beställaren avgör vilka resultat man ska komma fram till. Däremot kan beställaren i samråd med forskarna avgöra begränsningen i den beställda undersökningen. Om inte så gör forskarna den begränsningen själva. All forskning måste nämligen alltid ha tydligt angivna gränser. Priset för beställningsjobbet är i sig naturligtvis begränsande.

I den aktuella kvantitativa studien i Trelleborg framgår begränsningen till en ringväg med hamninfart öster om staden. Tydligt är också att data endast är hämtade från Statistiska Centralbyrån (SCB) och liknande öppna källor. Dessa har därefter bearbetats i vedertagna ekonomidatorprogram. Till olika tänkta scenarier har data sedan anpassats, vilket bland annat tydliggjorts med hjälp av skilda ekvationer. Allt detta är angivna begränsningar, men Ottergren förklarar dessvärre inget om vad som i detta gör att undersökningen ”förlorat all sin trovärdighet”.

Däremot framhåller Ottergren – som alltid – Trafikverkets ställningstaganden, som om dessa skulle bygga på trovärdig vetenskap. Men Trafikverket är inte styrt av vetenskap utan är doktrinstyrt. Enkelt uttryckt menas att Trafikverket: aldrig medverkar till att nya pengar investeras där redan investerade pengar inte utnyttjas fullt ut. Tunnelbygget under Hallandsåsen är belysande för den här doktrinen.

Det är mot denna som majoriteten kommunalpolitiker i Trelleborg i åratal stångat sig blodig. Varför lägga nya pengar på ny motorväg då man kan använda den redan befintliga och med genomfart på befintliga gator i Trelleborgs centrum?

Vad skiljer då vetenskaplig kunskap från annan kunskap? Kortfattat måste den vetenskapliga vara anknuten till redan känd vetenskaplig kunskap. Den är på så sätt kumulativ. Begreppet kan beskrivas med hjälp av sommarens cumulusmoln, där man ser ett lågt liggande moln länkat till ett övre, som i sin tur är länkat till ett övre och så vidare. De är sammanhängande.

”All forskning måste nämligen alltid ha tydligt angivna gränser.”
Stephan Bladh, forskare vid LU & GU

På motsvarande sätt sker när forskningsresultat knyter an till andras. Detta beskrivs normalt i ett särskilt kapitel i rapporter och avhandlingar, vanligen kallad diskussion. Här anger forskarna på vilket sätt de egna resultaten anknyter till andras, därtill med en korrekt upprättad referenslista så att läsaren kan kontrollera. Att också ange hur vidare forskning bör ske gör att man inplacerar den egna forskningen, likt en kedja, med tidigare och föreslagen framtida forskning. Skulle Jönköpingsforskarna ha skrivit en sådan excellent rapport hade priset för skattebetalarna i Trelleborg inte räknats i tusentals, utan i miljoner kronor. Sådant får man acceptera.

Stephan Bladh, forskare vid LU & GU

Annons
Annons
Annons
Annons