Visa respekt för kommunalrådet

I debatt- och insändarspalterna ifrågasätts Egil Ahls kapacitet att sköta alla sina åtaganden. Männen som skriver är som småpojkar i sandlådan, och avslöjar med sin aggressivitet sin rädsla. Det skriver socialdemokraten och genusvetaren Eva-Christin Arkenlund, ledamot i Individ och familjeomsorgsnämnden i Trelleborg. Den senaste månaden har det väckts upprörda känslor hos mig, orsakade av de ständigt återkommande provokationerna på insändarsidan i Allehanda av olika män. Vi har en fin lag i Sverige som ger oss yttrandefrihet, denna borde inbjuda till att vilja konversera genom respekt, moral och god etik. Vad är det männen förväntar sig ske genom elakt förtal och provokation där man kan ana dold grön avund? I Trelleborg har majoriteten av befolkningen valt vår nuvarande kommunalråd. Frågor som ställs av insändarmännen huruvida han skulle vara kapabel att kunna ta ansvar för sina åtaganden, förundrar mig. De som ställer dessa frågor önskar naturligtvis väcka misstro mot Trelleborgarnas förnuft om vad de uppfattar är bra för dem och den kommun de är bosatta i och de visar en stor brist på ödmjukhet inför sin nästa. I stället för att väcka misstro kunde berörda insändare kanske lägga mer krut på att komma med positiva egna konkreta förslag på exempel som kan leda till tillväxt och ökad medborgarkänsla för kommunen, ett samspel. Alla kan inte vara ledare, men en ledare kan inte leda ensam, han måste ha folket med sig. Varför jag tycker att man ska visa respekt för vår stads kommunalråd, som majoriteten av Trelleborgs befolkning valt, vill jag lyfta fram något som socialdemokraten Per Albin Hansson sa när han var statsminister. Han menade att en förutsättning för att nå ledarskap, är hur man väljer att se sig själv, och fram dit i identitetsutvecklingen når man bara genom att leda "Man väljs inte, man blir" (Braw 2001:83). För att bli sedd som en ledare är val av rätt språk viktigt att känna till, samt vara en del av systemet "Då förstår han systemets mentalitet, talar dess språk, behärskar regelverket, kan utnyttja dess materiella tillgångar" (ibid, 2001:151). Män som likt småpojkar slår med sina spadar i sandlådan för att tillförskansa sig makt, visar sin rädsla öppet. Rädda män går lättast att känna igen genom sitt aggressiva förhållningssätt. Rädslans ursprung går oftast att finna i individens tidiga liv men är oftast tabubelagd. Styrelseordförande Palmstierna menar att män vill bevaka sin maktposition och är en revirtänkare. "Det är därför lättare för starka män att rekrytera kompetenta kvinnor. Rädda män ser alltid starka kvinnor som ett hot" (Sillén & Stigson 1994:13). En annan man i hög ledande position, Lewin, menar vidare att män tror att de bibehåller sin manlighet just genom ledarskap. "Starka, trygga och duktiga män rekryterar starka kvinnor. Det finns duktiga kvinnor som bara sitter och väntar på att bli befordrade, men kvinnor måste liksom män, aktivt bearbeta chefer, valberedningar och människor med makt och inflytande, och tala om vilka mål de har. Om kvinnor blir igenkända kommer de att bli befordrade" (ibid 1994:10).