Vi kan lära av Tyskland

Den svenska arbetsmarknaden är tudelad. För de som redan är etablerade på arbetsmarknaden är arbetslösheten låg. Den ekonomiska krisen har inte nämnvärt påverkat dessa gruppers arbetslöshetssiffror. För unga, utlandsfödda och personer utan gymnasieexamen är bilden en annan. Reformer som skapar en inkluderande arbetsmarknad för fler är därför nödvändiga.

För att långsiktigt lösa de strukturella problemen krävs mod att genomföra reformer som ökar efterfrågan på arbetskraft, skapar rörlighet på arbetsmarknaden, och förbättrar tryggheten och matchningen. För att uppnå en politik för fler jobb krävs att alliansregeringen omprövar viktiga delar av sin nuvarande jobbpolitik.

Tyskland betraktades under 1990-talet som ”Europas sjuke man” med en hög och beständig arbetslöshet, höga lönekostnader, samt höga ersättningsnivåer i trygghetssystemen. För att identifiera vilka reformer som var nödvändiga tillsattes den så kallade ”Hartz-kommissionen”. Kommissionens förslag genomfördes därefter i snabb takt. Reformerna innebar en genomgripande översyn av den tyska arbetsmarknaden. De viktigaste effekterna av reformerna var att rörligheten på arbetsmarknaden ökade och att arbetslösa fick starkare incitament att börja arbeta. Medan många EU-länder år 2012 står på randen till konkurs, är Tysklands ekonomi rekordstark och arbetslösheten lägre än på decennier.

Vad gäller ungdomsarbetslösheten sticker Tyskland ut i en jämförelse med Sverige. Fram till och med 2007 utvecklades våra länder på liknande sätt – ungdomsarbetslösheten steg systematiskt fram till 2005 för att i högkonjunkturens spår minska något under två år. Därefter stack ungdomsarbetslösheten åter­igen i höjden i Sverige, medan Tyskland, trots den ekonomiska krisen, har lyckats pressa tillbaka den till de nivåer som rådde i början av 2000-talet. Tysklands strukturella reformer har bidragit till att den tyska ekonomin förbättrat sin förmåga till intern anpassning i händelse av globala förändringar och utmaningar, samtidigt som den interna flexibiliteten har gynnat unga med en traditionellt svagare ställning på arbetsmarknaden. Med hjälp av samarbete mellan regeringen, fackföreningarna och näringslivet skapades en anda av tillit där kombinationen av jobbtrygghet och flexibiliteten bidrog till en mer dynamisk arbetsmarknad.

Dagens svenska arbetsmarknad med låg rörlighet hämmar både den svenska konkurrenskraften och försvårar för dem med en svag ställning på arbetsmarknaden – ofta unga och utlandsfödda. Såväl OECD, Långtidsutredningen och EU-kommissionen pekar ut den stela arbetsmarknaden som en stor svaghet och bekräftar att strukturreformer är nödvändiga för att svensk arbetsmarknad och ekonomi ska fungera bättre.

På den svenska arbetsmarknaden råder det också ett motsatsförhållande. Det finns en arbetsmarknadsekvation som inte går ihop. Det råder stor brist på arbetskraft inom vissa sektorer, samtidigt som vi har en hög arbetslöshet inom andra. Att beskriva problemet som enbart en matchningsproblematik är inte längre tillräckligt.

En orsak till de senaste årens utveckling kan vara att utbildningssystemet växt ifrån näringslivets behov. Den otillräckliga kopplingen mellan arbetsmarknad och utbildning behöver åtgärdas med reformer som återigen belönar praktisk kunskap, stärker samverkan mellan näringsliv och utbildning, och skapar incitament för att utbilda sig till yrken som efterfrågas av näringslivet.

För att uppnå detta vill Centerpartiet utveckla och höja lärlingspengen till skolor och företag som tar emot en gymnasielärling. Vi kan även tänka oss att införa ett samverkanskriterium för anslagsfördelning till högskola och universitet. Vi vill också förlänga anslagstiden för YH-utbildningar som kräver långsiktighet i sina kapitalinvesteringar. Vi anser också att staten bör vara en föregångare och ingå studentmedarbetaravtal. Vi vill även införa ett individuellt skattegynnat framtidskonto för sparande till egen utbildning och företagande.

Det är högt tid att sätta igång ett omfattande reformarbete för en inkluderande arbetsmarknad så att vi uppnår en hållbar arbetslinje. Tyskland vände på alla stenar för att lösa problemen, som i många fall liknar de vi har i Sverige idag. I deras tillvägagångssätt finns mycket att lära för Sverige.

Maria Nilsson

vice ordförande Centerpartiet Skåne